Efter utredningen: Ingen lagändring om riksintressen
Skyddade naturområden står i vägen för att bygga bort bostadsbristen. Det menade Riksrevisionen i en rapport som 2013 bidrog till att en utredning skulle granska reglerna kring så kallade riksintressen.
Den färdiga utredningen lämnades till regeringen i december 2015. I februari 2017 gick sedan remisstiden ut. Då hade 137 remissvar kommit in. Intresset från branschen var stort.
Men sedan dess har det varit tyst om utredningen, som behandlas av Miljö- och energidepartementet. Och det ser inte ut som att den leder till varken konkreta åtgärder eller någon förnyad lagstiftning.
– Just nu tänker sig den politiska ledningen inte några lagförändringar och vi ser primärt över vad vi kan göra inom ramen för det befintliga systemet. Men beredning pågår fortfarande så jag kan inte kommentera hur det slutgiltigt kommer att landa, säger Britt Forsén, handläggare vid myndigheten.
Det finns heller ingen tidsplan för när arbetet ska mynna ut i något.
– Nej, inte som jag kan kommentera. Utredningen har varit ute på remiss, vi har gått igenom svaren. Sedan är det upp till politiken att avgöra hur man går vidare.
I juli skrev Hem & Hyra om att motståndet mot reglerna för riksintressen är fortsatt stort. Bland annat Sveriges kommuner och landsting, SKL, samt branschorganisationen Fastighetsägarna har för två år sedan skrivit gemensam debattartikel om att förändra lagstiftningen i grunden. I somras upprepades kraven.
– Vi har inte ändrat uppfattning sedan dess. Just nu är det alldeles för många som kan peka ut dessa riksintressen, vilket gör att begreppet blir urvattnat. Strandskyddet är till exempel alldeles för stort på vissa områden, sa Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo till Hem & Hyra då.
Men lagstiftningen kommer alltså inte att uppdateras baserat på den utredning som gjorts.
– Det är väl ett uttryck för att den här typen av förändringar, där man griper in med lagstiftning i ett befintligt system är svåra att få till stånd i Sverige, säger Reinhold Lennebo nu.
Och frågan om riksintressen är komplicerad. Utredningen har bara granskat tredje kapitlet i Miljöbalken, medan många exempel faller under fjärde kapitlet. Det är där stora delar av Sverige klassificeras som riksintressen, till exempel Gotland, Öland och flera kustområden. Vissa remissinstanser har påpekat detta, och önskat att även fjärde kapitlet granskas.
–Det var så som direktivet till utredningen såg ut så det är i sig inte konstigt. Dock märks det i remissvaren att många inte riktigt har klart för sig skillnaden mellan tredje och fjärde kapitlet, säger Britt Forsén.
Dessutom finns det med nuvarande regler utrymme att bygga även om det krockar med riksintressen. Miljöbalkens skrivning innebär inte per automatik ett stopp. Enligt lagstiftningen ska dessa riksintressen ”beaktas”.
– Riksintressen är inte ett totalt skydd, det är ett anspråk som ska vägas in i planering och annan tillståndsprövning, säger Britt Forsén.
Riksintressen är “nationellt betydelsefulla områden”. Riksintressen regleras i tredje och fjärde kapitlet av Miljöbalken.
Ett riksintresse kan vara ett område, en plats eller enstaka objekt som anses värdefullt ur nationell synvinkel.
Mer om riksintressen finns att läsa hos Boverket.
