”Egen bosättning ger förfärlig situation”
Kommunalrådet Boel Godner (S) har i flera år larmat om miserabla förhållanden i några av Södertäljes stora hyreshusområden. Varje år flyttar
1 000 nya asylsökande dit och när de får uppehållstillstånd i Sverige blir de kvar i Södertälje.
De har inte anvisats dit av staten, utan utnyttjat den så kallade ebo-lagens möjlighet att välja egen bosättning. Det blir hos släkt, vänner eller svarthandlare i de fattigaste och mest segregerade stadsdelarna.
– Några hamnar bra hos släktingar, men det är alldeles för sällan. De flesta hamnar i en mycket otrygg, helt absurd boendesituation! De flyttar runt mellan olika adresser som någon tjänar pengar på eftersom det finns skurkar som utnyttjar utsattheten man är i när man är ny här, säger Boel Godner.
Hon har själv sett dörrar med 25 namnlappar, hallar fulla av skohögar, travar med madrasser och rum där lakan hängts upp för att varje familj ska få någon form av avskildhet.
– Och vi hör ju barnen berätta. Alldeles för många har svårt att klara skolan när de inte kan vara i fred och dessutom kanske inte vet var de ska bo nästa dag.
En del flyktingar betalar dyrt bara för att få skriva sig på en adress för att på så sätt slippa bo på Migrationsverkets anläggningar.
– Men de hamnar kanske på parkbänken, som hemlösa, i stället. Det finns alla möjliga avarter. Det är gräsligt, helt förfärligt för oss att se! Och vi kan inte se hur vi som kommun ska kunna bryta den boendesegregation som bildas.
Boel Godner är mycket engagerad. Frågan om ebo-lagen, som ger asylsökande rätt till egen bosättning, är avgörande för Södertälje, för hela landet, men framför allt för de nyanländas chanser att få en bra framtid, menar hon.
Förr bestämde staten var flyktingar skulle bo: under asylsökningstiden på Invandrarverkets anläggningar och sedan utplacerade i kommuner, ofta där det fanns överskott på bostäder.
Men kritiken mot systemet växte och 1994 infördes en rätt att välja egen bosättning, den så kallade ebo-lagen.
Huvudargumentet var att den som kan flytta till sina släktingar direkt har lättare att etablera sig i samhället.
Dessutom skulle det uppmuntra människor att ta ansvar för sina egna liv från början i stället för att bli omhändertagna och passiviserade. Ytterligare argument var att man inte kan göra skillnad på människor och förbjuda en viss grupp att flytta dit de vill.
Ganska snart blev det dock tydligt att de allra flesta valde ebo och att det spädde på segregationen i de mest utsatta bostadsområdena. Det var där de nya asylsökande hade släkt eller kontakter och kunde få en chans att bo.
Kommunalråd från Södertälje, Malmö och Göteborg krävde redan på 90-talet att ebo-lagen skulle ändras. På senare år har Boverket och Sveriges kommuner och landsting föreslagit begränsningar. Men det är en politiskt svår fråga och inget har hänt.
Mitt i fjolårets kraftiga flyktingvåg sade inrikesminister Morgan Johansson (S) till Hem & Hyra att ebo kan behöva ändras på sikt men:
– Det går inte nu. Det kommer så många flyktingar som behöver tak över huvudet.
Alla bostäder behövs, även de redan överfulla, otrygga och svindyra i de mest utsatta områdena.
I stället kom bosättningslagen.
I januari i år beslutade riksdagen att kommuner måste ta emot ett visst antal personer som har bott på anläggningar, men nu har fått uppehållstillstånd och ska etablera sig i Sverige.
21 700 flyktingar ska på så sätt spridas ut över alla kommuner i hela landet i år – utom de 25 som har tagit emot flest sedan tidigare.
Boel Godner tycker det är på tiden.
– Det är ett jätteviktigt steg mot en solidarisk flyktingmottagning. Det krävs stora ansträngningar för att jämna ut skillnader mellan flyktingar och dem som är födda här. Ansvaret för det har i huvudsak legat på 20 kommuner så det är klart det är superviktigt att alla kommuner nu är med på banan.
För flyktingarna kan det ge möjlighet till en helt annan start i Sverige, säger hon. Men för Södertälje förändras ingenting så länge ebo-lagen finns kvar.
I år har ännu fler asylsökande än tidigare bosatt sig där på egen hand.
Helst skulle Boel Godner vilja att ebo slopades helt. Att alla flyktingar fördelades till alla landets 290 kommuner. Även om det är bostadsbrist kan kommunen bestämma att ett visst antal lägenhet per år ska gå till flyktingar.
– Många kommuner har länge arbetat så och det är de som står för stabiliteten i svensk flyktingmottagning. Men sen finns det också kommuner som säger stopp, det är fullt här. Jag förstår att det krävs tuffa politiska beslut, men om vi inte tar ansvaret tillsammans i hela Sverige, och så länge vi har ebo-lagen kvar, får vi större och större utanförskap i ett antal av Sveriges bostadsområden. Är det så vi vill ha det? Jag har jättesvårt att förstå det.
Etableringsminister Ylva Johansson (S) är inte tillgänglig för en intervju när Hem & Hyra frågar.
Hennes pressekreterare hälsar att det i dagsläget inte finns några planer på att ändra i ebo-lagstiftningen.
