Energideklarationer för miljarder måste göras om – du får betala
Eftersom deklarationerna bara gäller i tio år måste de som gjordes när systemet infördes göras om. Bråda tider väntar därför de auktoriserade energikonsulterna. Samtidigt stålsätter sig landets fastighetsägare för utgifter som sammanlagt handlar om miljarder.
– I grund och botten är det bra med energideklarationer, men man behöver ett kostnadseffektivt system, säger Jennie Wiederholm, energiexpert på Hyresgästföreningen.
– Det är viktigare att pengarna går till energieffektivisering än till energideklarationer.
Hyresvärdarna, både privata och allmännyttiga bostadsbolag, håller med om att systemet inte fungerar som det är tänkt. Samma brist påtalades av Riksrevisionen redan 2009. I en rapport konstaterade myndigheten att de då nyligen införda energideklarationerna hade kostat 700 miljoner kronor – bara under det första året.
Miljoner som när det handlade om flerbostadshus i slutänden hamnade på hyresavier. Grafik: Så många flerbostadshus har energideklarerats.
Kritikerna, Riksrevisionen inberäknad, menar att Sverige var alltför ivriga med att genomdriva energideklarationerna när EU-direktivet kom. Riksrevisionens rapport pekade bland annat på att ”otydligheter i regelverket inte uppmärksammas och åtgärdas”.
”Otydligheterna har medfört problem med tillämpningen, till exempel att få deklarationer innehåller rekommendationer. Att sådana problem inte uppmärksammas i tid kan få konsekvensen att tillämpningen inte styr mot de övergripande målen på området”, heter det på byråkratsvenska.
– Det är väl som med allt annat, Sverige ska vara lite Bror Duktig och bäst i klassen, säger branschorganisationen Fastighetsägarnas näringspolitiske expert Rikard Silverfur om hur lagen hittills har tolkats.
Även Therese Rydstedt, som ansvarar för energifrågor på de kommunala bostadsbolagens samarbetsorganisation Sabo, anser att lagstiftarna har prioriterat att genomdriva EU:s krav på energideklarationer framför att se till att de gör nytta.
– Ja, så har det nog varit, säger hon.
Exakt hur mycket energideklarationerna har kostat sedan de infördes är osäkert. Inte ens Boverket, som ansvarar för att se till att de görs, vet det. Detta trots att det finns ett mycket bra underlag som vi redogör för lite längre ner.
– Det skulle troligtvis behövas en ganska omfattande studie för att få ett något sånär rättvisande resultat, säger Carl-Magnus Oredsson, enhetschef på Boverket.
Men att komma fram till en uppskattning, i alla fall en grov sådan, torde inte vara särskilt svårt. Boverket har koll på hur många energideklarationer som har gjorts sedan EU-direktivet kom. Under åren 2007 till 2016 registrerades exakt 596 049 sådana. Ett av de större företagen som sysslar med energideklarationer anger ett från-pris på drygt 8 000 kronor – för ett småhus. Enbart för villor handlar det alltså om en totalsumma på minst 3,3 miljarder kronor. Småhusen är visserligen tre gånger så många som flerbostadshusen, men ju större jobb desto mer fakturerar energikonsulterna. Även energideklarationer av flerbostadshus är alltså en miljardindustri.
Ett av syftena med energideklarationer har uppnåtts: gammal hederlig konsumentupplysning. Hyresgäster har rätt att veta hur mycket energi just deras kvadratmetrar använder. En siffra som ofta anges med färggranna pilar på en lapp i porten. Se faktarutan.
Det andra syftet var att uppnå klimatmålen genom de energieffektiviseringar som skulle bli följden av energideklarationerna. Just biten om effektiviseringar brister, konstaterade Riksrevisionsverket redan i den snart tio år gamla rapporten.
Nästan hälften av de då utförda energideklarationerna hade inga förslag på hur man kunde sänka energiförbrukningen. Ett problem som såväl Fastighetsägarna som Sabo ser även i dag. De anser att Sveriges tolkning av EU-direktivet är snudd på fundamentalism.
Direktiv gäller förstås alla EU-länder, men till skillnad från i Sverige är kraven i många av dem inte lika höga, förklarar Rikard Silverfur på Fastighetsägarna. Här måste alla byggnader energideklareras – fastighetsägare som har tio likadana hus i samma område måste beställa tio deklarationer. I andra länder kan det räcka med att ett av husen kontrolleras, ibland av en expert som är anställd på bostadsföretaget.
Båda organisationerna kräver därför att systemet förändras. De ser det som orimligt att energideklarationerna måste göras av externa konsulter. Kompetensen finns ofta redan i företagen, menar de. Men trots att det ligger i företagens intresse att minska energiförbrukningen om det är ekonomiskt lönsamt har det hittills inte varit anledning att rucka på regelverket.
Fram till nyligen har man ändå talat för döva öron, säger Therese Rydstedt på Sabo.
– Men på det senaste mötet med näringsdepartementet tyckte jag att det fanns en öppning.
En öppning som kom i elfte timmen. Energideklarationerna som utfärdades när EU-direktivet var nytt – alltså för alla de fastigheter som fanns på den tiden – håller ju på att gå ut och det är dags att göra nya.
– Man skulle kunna önska att man i god tid innan alla deklarationer ska förnyas hade fört en djupare diskussion med branschen om hur man hade kunnat förbättra systemet, säger Jennie Wiederholm på Hyresgästföreningen.
– Nu finns det inte så mycket tid att vinka på.
Merparten av landets flerbostadshus energideklarerades under de första åren efter att deklarationerna blev lag.
Eftersom dessa bara gäller i tio år måste de snart göras om. Till och med 2020 måste närmare 108 000 flerbostadshus energideklareras igen. Därutöver måste alla nybyggda hus få besök av externa energikonsulter. Detsamma gäller hundratusentals småhus med energideklarationer med ett bäst-före-datum som snart går ut. Tillbaka till artikeln.
Källa: Boverket
Energideklarationen ska visa byggnadens energianvändning och jämföra den med kravet för liknande byggnader i samma klimatzon. Den ska också upplysa om byggnadens energiprestanda i jämförelse med liknande byggnader med liknande förutsättningar. Energideklarationer som är gjorda från och med 2014 visar även prestandan angiven som A till G, där A är bäst. Tillbaka till artikeln.
Källa: Boverket