Fabiola och dörröppnaren: Bostadsbolaget i grannkommunen får tummen upp av DHR
Rullstolsburna Fabiola Leopanthera i Borlänge måste ha en automatisk dörröppnare för att kunna komma in i miljörummet och slänga sina sopor.
Men markens lutning mot ingången är för skarp och därför är det ingen idé att sätta upp någon automatik.
Under våren har det varit flera turer för Fabiola, men nu har det landat i att försöka hitta ett annat miljörum i grannkvarteret som uppfyller kraven.
Fabiola ska sedan på nytt ansöka hos kommunen om ett bostadsanpassningsbidrag för en dörröppnare. Det handlar om en dyrbar utrustning som kostar tiotusentals kronor.
Vill inte äga
Men även om hon får det återstår ett problem: Bidraget är personligt, vilket innebär att Fabiola kommer att äga dörröppnaren.
– Det betyder att jag skulle bli ansvarig för service och få betala om den går sönder. Det vill jag absolut inte, säger hon.
Hennes hyresvärd, kommunala Tunabyggen, skulle kunna överta bidraget och därmed också äga och ansvara för dörröppnaren. En lagbestämmelse från 2018 medger att hyresvärdar kan göra det – om anpassningen sitter i ett gemensamt utrymme som exempelvis ett miljörum.
Annorlunda i grannkommunen
Men lagen medger också att hyresvärdarna kan säga nej till ett övertagande. Tunabyggen kan dock inte säga hur de vill göra om Fabiola får bidraget. Bostadsbolaget tror felaktigt att de måste ha ett avtal med Borlänge kommun först.
I grannkommunen Falun jobbar bostadsbolaget Kopparstaden på ett helt annat sätt. Kommunägda Kopparstaden tar alltid över bostadsanpassningsbidrag för dörröppnare till gemensamma utrymmen – efter att hyresgästen godkänt det.
Så här har man gjort sedan 2015, då bolaget slöt ett avtal med Falu kommun. Vid den tiden behövde man reglera hur övertagandet skulle gå till, men efter lagändringen 2018 behövs egentligen inget avtal.
Mycket krångel förr
– Förut var det ganska mycket krångel med vem som skulle åtgärda och stå för kostnaderna när dörröppnarna gick sönder. Därför gjorde vi en överenskommelse med Falu kommun och numera skriver hyresgästen över ägandet på oss. Då beställer vi också jobbet så att vi får den dörrautomatik som passar i vårt bestånd, säger förvaltningschefen Annika Stålberg.
Det är endast dörröppnare som Kopparstaden övertar bidraget för. Till exempel är en ramp den enskilda bidragstagarens personliga egendom. Å andra sidan går en ramp sällan sönder medan dörröppnarna med sin elektronik är mer känsliga.
– Och det är sällan som hyresgästen tar med sig rampen när han eller hon flyttar, säger Annika Stålberg.
DHR: Medlemmar hamnar i kläm
Lars-Göran Wadén jobbar med tillgänglighetsfrågor på DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder.
Han kan inte säga hur vanligt det är att fastighetsägare gör som Kopparstaden – det vill säga övertar bidraget och därmed blir ägare till en anordning i ett gemensamt utrymme.
– Den överblicken har vi inte. Det enda jag vet är att många medlemmar hör av sig till oss om de här sakerna. De hamnar i kläm mellan fastighetsägare och kommuner. Det blir långa utredningar och rättsprocesser, säger han och tillägger:
– Fler bostadsbolag borde göra som Kopparstaden.
Lagen borde ändras
DHR tycker att lagen om bostadsanpassningsbidrag borde ändras så att möjligheten för fastighetsägarna att säga nej tas bort.
– Det borde vara självklart att de äger och ansvarar för anpassningar i gemensamma utrymmen. Det finns till och med återställningsbidrag som fastighetsägarna kan söka om de vill ta bort exempelvis anpassningen när någon flyttar.
