Fabiola behöver hjälp med att kasta soporna – vill inte äga och ansvara för dörröppnare som alla kan använda
Fabiola manövrerar vant elrullstolen genom dörren och vidare ut på rampen som sträcker sig från farstukvisten. Hon stänger dörren till lägenheten med fjärrkontrollen som styr dörrautomatiken.
På Fabiolas högra sida syns ett grönt fält som sträcker ut sig precis vid hennes lägenhet i området Jakobsgårdarna i Borlänge.
Framför henne, där rampen tar slut: knölig asfalt.
– Det känns osäkert, jag är rädd för att välta. Det vore bra om man kunde jämna ut marken här, säger Fabiola.
Men hittills har det gått bra, så även den här gången.
Drygt hundra meter bort är det däremot stopp. Dörren till miljörummet är tung och det finns inte en chans att hon kan få upp den på egen hand.
En kamp på egen hand
Just i dag får hon hjälp av sin kontaktperson, Jocelyne Bracco-Björk, som håller upp dörren medan Fabiola rullar in och kan sortera och slänga sitt avfall.
– Jag har bott här sedan november 2023 och första året hjälpte min familj mig att slänga soporna. Men av olika anledningar fungerade det inte längre, säger Fabiola.
Sedan börjar hon att beskriva sin kamp för att på egen hand lösa problemet. Om svårigheten att hitta rätt information och sedan ta till sig allt som sägs och står skrivet i olika handlingar och beslut. Fabiola klarar sig själv i vardagen, men hon har en diagnos som gör det svårt att hantera vissa situationer.
– Om det blir för mycket omkring mig kan jag ha svårt att komma ihåg saker, konstaterar hon.
700 kronor för att kasta sopor
Hon fortsätter med att berätta om hur mycket det skulle kosta om hemtjänsten hjälpte henne att kasta soporna två gånger i veckan.
– De skulle ha 700 kronor i månaden. Det har jag absolut inte råd med, säger Fabiola som lever på sjukersättning.
Därför sökte hon ett bostadsanpassningsbidrag för en automatisk dörröppnare som kan sättas upp vid dörren till miljörummet. Det vill säga en liknande automatik som hon har vid dörren till sin bostad. Den och rampen vid lägenheten fick hon bidrag för utan problem, efter att kommunen utrett hennes fysiska funktionsförmåga.
Fabiola har svårt att röra sig, det gör ont i höfterna och lårbenen och hon har problem med balansen. Därför sitter hon mest i den manuella rullstolen i lägenheten, även om hon kan gå några steg när det behövs.
Avslag – lutningen för skarp
Ändå fick hon avslag i januari på sin ansökan om bidrag för en dörröppnare till miljörummet. Det berodde på att lutningen upp mot dörren var för skarp för att Fabiola skulle kunna ta sig in där med elrullstolen. Därför var det ingen idé att sätta upp någon dörrautomatik.
I maj såg dock hennes hyresvärd, kommunala Tunabyggen, till att det blev asfalterat upp mot dörren. Marken planades ut och Fabiola kommer numera in i miljörummet med sin elrullstol.
– Vi asfalterade så fort det var möjligt, säger Johanna Haag som arbetar med frågor som rör bostadsanpassning på Tunabyggen.
Underkände asfalteringen
Men bara någon vecka senare underkände kommunens bostadsanpassning asfalteringen. Lutningen är fortfarande för skarp och uppfyller inte kraven i Boverkets byggregler.
– Det är svårt att få till en bra lutning i och med att miljöhuset ligger precis bredvid infarten till området, säger Johanna Haag.
Nu är alternativet att hitta ett miljörum i grannkvarteret som kan funka. Först när det är klart kan det vara aktuellt för henne att på nytt söka bostadsanpassningsbidraget för en dörröppnare.
Fabiola blir ansvarig
Men allt är inte frid och fröjd även om hon skulle få det. Bidraget är personligt vilket innebär att Fabiola skulle äga dörröppnaren, trots att alla som vill kan använda den.
– Det betyder att jag skulle bli ansvarig för service och få betala om den går sönder. Det vill jag absolut inte.
Det finns en lösning på den problematiken: Om det rör sig om ett gemensamt utrymme som exempelvis ett soprum kan bidragstagaren komma överens med fastighetsägaren om att den senare övertar bidraget. Fastighetsägaren blir därmed ägare till anpassningen – oftast en ramp eller just en dörröppnare – och ansvarar följaktligen för sådant som service och reparationer.
Men det finns en hake – fastighetsägaren kan säga nej till att överta bidraget.
Ändrar sig om bidraget
Hur Tunabyggen vill göra med Fabiolas bidrag återstår att se.
Och när Hem & Hyra kontaktar bolaget blir det svårt att hänga med i turerna. Johanna Haag säger först att hon informerat Fabiola om möjligheten för Tunabyggen att ta över bidraget. Någon minut senare ändrar hon sig och säger att hon inte har gjort det – och att hon varit helt ovetande om denna möjlighet tills bara några dagar innan intervjun.
– Jag fick reda på det när jag pratade med kommunens bostadsanpassning, medger Johanna Haag.
– Men det var först då som jag fick reda på att Fabiola var orolig för att själv äga dörröppnaren, tillägger hon.
Ändrar sig på nytt
Några dagar senare ställer både hon och hennes chef Maria Mårds upp på ytterligare en intervju. Då förklarar Johanna Haag återigen att hon har koll på vad som gäller och att Hem & Hyra missförstått henne. Därefter ändrar hon sig på nytt, efter att Hem & Hyra ifrågasatt det hon säger.
Däremot säger Maria Mårds att hon känner till möjligheten att överta bidraget för anpassningar i gemensamma utrymmen.
Under intervjun berättar hon och Johanna Haag också att de haft liknande ärenden tidigare. Däremot har det inte funnits något önskemål om att Tunabyggen skulle överta bidraget och ansvara för dörröppnaren.
Hävdar att ett avtal behövs
Men framför allt förklarar de att Tunabyggen nu har inlett en dialog med kommunens bostadsanpassning.
– Vi vill veta vad som händer om vi tar över bostadsanpassningsbidraget om hon (Fabiola) nu får det. Vi vill också veta hur vi generellt ska hantera sådana här ärenden i framtiden, säger Johanna Haag.
Innan den dialogen är klar kan Fabiola inte få något besked.
– Vi måste ha ett avtal klart med kommunen först, säger Maria Mårds.
Tunabyggen har fattat fel
Men – sanningen är att det inte behövs något avtal med kommunens bostadsanpassning. Tunabyggen har fattat fel, lagen säger inget om det.
– Det här är en överenskommelse som sker mellan fastighetsägaren och den som får bidraget. Kommunen har ingenting med det att göra, säger Catrine Lönntorp, förste handläggaren vid bostadsanpassningen på Borlänge kommun.
Hon har uppfattat det som att Tunabyggen bara vill ha ytterligare information om vad som gäller för anordningar i allmänna utrymmen.
– Och det ställer jag gärna upp på. Vi vill ju att fastighetsägarna ska äga anpassningarna i allmänna utrymmen. Det gynnar alla parter. Vi som jobbar med bostadsanpassning i landets kommuner kämpade hårt för att fastighetsägarna inte skulle kunna säga nej till det när den här paragrafen tillkom i lagen 2018. Tyvärr blev det inte som vi ville, säger Catrine Lönntorp.
Nya turer för Fabiola
Rätt soprum som uppfyller alla krav, en ny ansökan om bidrag, ett beslut i någon riktning från Tunabyggen om hon får bidraget – för Fabiolas del väntar nu nya turer.
Kontaktpersonen Jocelyne Bracco-Björk försöker stötta henne så gott hon kan.
– Det är inte min uppgift att syssla med sådana här saker och jag är ingen expert. Jag fungerar lite som ett bollplank till Fabiola, men sedan är det hon som sköter alla kontakter med myndigheterna, säger Jocelyne.
Ska kämpa
Och även om det känns tungt kommer Fabiola inte att ge upp. Tidigare har hon haft en god man och har även bott på flera särskilda boenden. Men numera sköter hon sig själv – förutom städhjälpen som hon själv betalar för – och vill fortsätta ha det så.
– När jag flyttade hit så kände jag direkt att jag hade kommit hem. Förutom det här med soporna trivs jag så otroligt bra här. Lägenheten är fin och området är lugnt och skönt. Här ska jag bo och jag tänker kämpa för att få göra det.
Läs också: Så gör bostadsbolaget i grannkommunen
Det kommunala bidraget kan beviljas för att göra anpassningar i en bostad för personer med funktionsnedsättning. Den sökande måste uppfylla vissa villkor för att få det.
Bidraget är personligt. Det innebär att den sökande blir ägare till de anpassningar som bidraget beviljas för, exempelvis en dörröppnare. Som ägare ansvarar man för service, försäkringar och reparationer av anpassningen.
Detta kan dock undvikas om den sökande och fastighetsägaren kommer överens om att den senare övertar bidraget och därmed ägandet. Den här möjligheten gäller enbart om anpassningen sker i ett gemensamt utrymme, som till exempel ett soprum.
Fastighetsägaren kan tacka nej till att ta över bidraget.
Kommunen betalar ut pengarna när anordningen väl är på plats. Det gäller såväl privata bidragstagare som fastighetsbolag.
