Falsk ”Sara” lurade Pablo på 27 000 kronor – låset var utbytt i lägenheten han skulle hyra
Pablo Escamilla och hans flickvän Moa Gagnert gjorde en ordentlig research på kvinnan, som kallade sig Sara. Det var henne man skulle kontakta om man var intresserad av att hyra en lägenhet, som Pablo hittat på Facebook. Men de hittade ingenting som tydde på att något skulle vara fel. Namn, telefonnummer, personnummer och adress. Allt verkade stämma.
– Vi fick se lägenheten, och hade gjort all research. Vi var sjukt noga, så många blir lurade, säger flickvännen Moa.
Betalade i omgångar
Pablo och Sara träffades flera gånger. Han fick titta på lägenheten i Barkarby i västra Stockholm, och betalade deposition och den första hyran – totalt 27 000 kronor – i omgångar. I Kungsträdgården i centrala Stockholm fick han nycklarna och gjorde den sista pengatransaktionen.
Glad i hågen gav sig han och Moa av till Barkarby. De kom in genom porten, men sedan var det stopp. Nyckeln gick inte att vrida om.
– Någon hade bytt låset, säger Pablo.
Ringde polisen
Pablo och Moa förstod att de hade blivit lurade. Han ringde genast polisen medan hans flickvän ringde banken. Men den senaste pengaöverföringen var redan gjord och gick inte att ta tillbaka.
– Jag känner mig sviken. De här personerna har ingen empati, de utnyttjar personer i nöd. Det är riktiga proffs som luras så här. Jag kommer från Mexico City, där är man van vid att inte kunna lita på någon. Här i Sverige trodde jag att jag kunde slappna av, men det händer väldigt mycket här faktiskt, säger Pablo.
Det löste sig med boende för Pablos del. Flickvännen hyr i andra hand i Stockholmsförorten Kallhäll och han flyttade in hos henne, även om det inte var planen från början.
Kallad som vittne
Efter sex månader fick Pablo ett mejl från polisen med information om att de hade gripit en person. Pablo var kallad till rättegången som vittne. Men eftersom han vid tillfället var utomlands kunde han inte infinna sig i vittnesbåset. Tingsrätten nöjde sig dock med vad han uppgett i förhör och rättegången kunde genomföras ändå.
I februari dömde Gävle tingsrätt en 30-årig Gävlebo till villkorlig dom och drygt 9 000 kronor i dagsböter för sju fall av penningtvättsbrott. Han måste dessutom betala tillbaka summorna till de drabbade personerna – totalt 187 000 kronor.
Inte fått tillbaka pengarna
Sina 27 000 kronor har Pablo ännu inte fått tillbaka. Han tvivlar på att han någonsin kommer att få det.
– Hur ska den här mannen kunna betala tillbaka? Han är skyldig många personer mycket pengar.
Vad har du för råd till andra som letar lägenhet?
– Skriv alltid på kontraktet och se till att få nycklarna inne i lägenheten. Det är det enda sättet att vara säker på, säger han.
Hem & Hyra har i ett antal artiklar granskat lägenhetsbedragare. Malin var nära att bli lurad på 15 000 kronor via en falsk Airbnb-sajt. Här kan du läsa mer om hur du avslöjar lägenhetsbedragarna och undviker att bli lurad.
Liknande tillvägagångssätt
Hur själva bedrägerierna gått till har polisen inte lyckats fastställa. Men det står klart att 30-åringen har förmått totalt fyra personer att betala deposition i tron att de ska få hyra en lägenhet. Brotten begicks i november 2022. Tillvägagångssättet har varit liknande som i Pablos fall.
De har var och en svarat på en annons för att få hyra en lägenhet och träffat en person som kallade sig Sara. Personerna har fått ett kontonummer som de skulle föra över pengar till. Men i slutändan fick de inte tillgång till lägenheten.
I ytterligare två fall har någon lurat målsäganden att tro att stora summor pengar har försvunnit från deras konton.
– Man har blivit lurad att logga in på banken, och så har det slutat med att det tas pengar från kontot, säger kammaråklagare Birgitta Fernlund, som är den som väckt åtal i fallet.
Överfört pengar till annat konto
Penningtvätt innebär i det här fallet att 30-åringen enligt domen ”dels har överfört pengarna till ett annat konto, dels handlat för dem eller låtit andra göra det”. På så sätt har han dolt att pengarna kommer från brottslig verksamhet.
Varför dömdes mannen för penningtvätt, och inte för bedrägeri?
– Det är vanligt förekommande att man inte lyckas reda ut vem som ligger bakom förbrottet, i det här fallet bedrägeri. Då åtalar man vanligtvis bara för den efterföljande delen, eftersom det är lättare att bevisa att man tar emot pengar som kommer från ett brott, säger Birgitta Fernlund.
Hur ska Pablo få tillbaka sina pengar?
– Han måste vända sig till Kronofogden för att driva in skulden. Tyvärr är det ovanligt i de här fallen att man får tillbaka pengar, eftersom de här människorna sällan har några.
Lånade ut sitt konto till vännen
I rätten gav 30-åringen en något långsökt förklaring till varför det hade kommit in stora summor pengar till hans konto. Han hade rest till Spanien för att betala tillbaka en skuld på 60 000 kronor till en vän. Kompisen köpte och sålde kryptovaluta, och ville låna 30-åringens konto för att göra olika affärer.
30-åringen berättade att han gav tummen upp för detta, utan några som helst betänkligheter. Att vännen höll på med kriminalitet hade han ingen aning om. Han ville inte heller berätta för rätten vem vännen är, eftersom det bara skulle ”sätta käppar i hjulet för honom”.
Penningtvätt handlar om att ”sopa igen” spåren mellan brottet och pengarna, så att pengarnas ursprung kan döljas.
Det finns olika typer av penningtvätt. En är så kallad självtvätt där gärningspersonen tvättar pengar från egen brottslighet. Vid självtvätt kan den som begår brottet vidta olika åtgärder så att till exempel brottspengarna kommer in på det egna bankkontot och så att det ser ut som om pengarna kommer från laglig verksamhet.
Det kan till exempel röra sig om insättning av stora summor kontanter där gärningspersonen visar upp en falsk handling för att ge sken av att det är pengar som förtjänats på ett ärligt sätt.
Källa: Ekobrottsmyndigheten
