Så hanterar du samlarproblemet – 200 000 är maniska samlare
I det första avsnittet av Hem & Hyras podcast, Hem ljuva hem, träffade vi Gert Vennersten som riskerar att förlora sin lägenhet efter år av samlande. För Gert började samlandet med att han fick ärva flera bohag. Plötsligt fylldes hans radhuslägenhet av husgeråd, möbler och prylar som han egentligen inte hade plats för men som han inte hade hjärta att göra sig av med.
– Jag har alltid haft svårt för att göra mig av med riktiga och rejäla grejer, säger Gert i podden.
Och han är inte ensam. Ungefär 2,5 procent av befolkningen, vilket utgör cirka 200 000 personer, lider av samlarsyndrom. Det säger psykologen och forskaren Volen Ivanov vid Karolinska institutet.
Varför samlar människor?
– Historiskt har det handlat om överlevnad. Människor som varit bra på att hitta saker och förstå hur de kan användas i framtiden har haft större chans att klara sig. Inte minst när det gäller att lagra mat, säger han.
Enligt Volen Ivanov ledde samlandet sällan till problem förr. Dels för att det då fanns färre saker att samla på, dels för att vi, exempelvis på savannen, hade större ytor att sprida ut oss på.
– Problemet uppstår när vi bor trångt, som i dagens städer och lägenheter, säger Volen Ivanov.
Hobbysamlande eller samlarsyndrom
Men även idag finns det samlande som inte leder till några större problem. Det så kallade hobbysamlandet, som inte minst barn gillar att ägna sig åt kan vara både lustfyllt och positivt. Ofta handlar det då om att samlandet följer ett visst tema. Man kan samla på Pokémonkort, snäckor eller LP-skivor.
– Upp till 70 procent av alla barn har någon gång haft en samling. Medan upp till 30 procent av vuxna samlar på något, säger Volen Ivanov.
Det sjukliga samlandet, däremot, är mer oorganiserat. Det leder till att hemmet slutar att fungera och är förknippat med ångest och lidande.
– Det är när sakerna tar över så att hemmet slutar fungera som ett hem som samlandet blir sjukligt, säger Volen Ivanov.
Ärftlighet och trauman
Forskning visar att benägenheten att samla delvis är ärftlig. Men att många beskriver att symptomen förvärrats efter påfrestande eller traumatiska händelser, som till exempel en anhörigs död. Själva diagnosen, samlarsyndrom, kom till först år 2013.
– Cirka 2,5 procent av befolkningen har samlarsyndrom men det är vanligare hos äldre. Bland 70-åringar kan det vara så mycket som 6–7 procent.
Hur kan samlarsyndrom behandlas?
– Med hjälp av kognitiv beteendeterapi, KBT, fokuserar man på att förändra tankemönstret och beteendet kring ägodelar. Målet är att minska ångesten för att göra sig av med saker. Men behandlingen behöver ofta kompletteras med boendestöd. I flera av våra större städer finns i dag så kallade samlarteam som jobbar särskilt med det här, säger Volen Ivanov.
Göteborgs samlarteam
Göteborgs stad startade ett sådant samlarteam hösten 2023. Där jobbar boendestödjaren Laudi Sivenbring.
Hur kan man få ert stöd?
– Personen, som upplever att sig ha ett samlarproblem, får själv ansöka om det här biståndet från socialtjänsten. Då får man ett möte med en socialsekreterare som sen tar kontakt med oss för en konsultation, säger Laudi Sivenbring.
Hur går ert arbete till?
– Vi jobbar i par och träffas i personens hem, cirka 1,5 timme per tillfälle. Det första vi gör är att låta personen formulera ett tydligt mål. Hur vill man kunna använda sitt hem? Genom att sätta ord på det blir det lättare att hitta motivationen till en förändring.
”En kvadratmeter i taget”
Målet ska, enligt Laudi, vara väldigt konkret. För en person kan det handla om att kunna sova i sin säng, att komma åt diskbänken eller att göra köket så pass tillgängligt att det går att bjuda hem en vän på fika.
– Sedan jobbar vi med en kvadratmeter i taget utifrån: slänga, skänka, spara. Det är viktigt att personen själv får vara med och fatta besluten. Det handlar inte om att göra en snabb sanering. Tvärtom, så står vi med ett föremål i taget och låter personen träna på att fatta beslut och hantera ångesten, säger Laudi.
Det gäller att ha tålamod för en insats kan ta lång tid.
– Så länge individen aktivt rensar ut ur sitt hem med hjälp av metoden kan ett ärende vara i allt från tre månader till cirka två år, säger Laudi.
Hur vanligt, skulle du säga, att det är med samlarsyndrom?
– Det är mycket vanligare än vad man tror. Jag skulle säga att det troligen finns en person med samlarsyndrom i varje fastighet, säger Laudi Sivenbring.
Råd till anhörig: ”Bibehåll relationen”
Den som samlar på ett avvikande och sjukligt sätt blir ofta bemött med frustration och otålighet. Anhöriga har svårt att förstå och bryter kanske kontakten. Därför är det, enligt Laudi, extra viktigt att samlarteamet bemöter de sökande med både förståelse och kunskap.
Vi frågar Volen Ivanov hur man ska göra som anhörig för att hjälpa en person med samlarproblem:
– Bibehålla relationen. Besök personen och tala om andra saker. En person som blir isolerad och ensam riskerar att bli ännu mer omotiverad att ta hand om sitt hem. Försök inte lösa problemet åt den drabbade utan sök hjälp av samhället där det finns stöd att få, säger Volen Ivanov.
- … har svårt att göra sig av med ägodelar.
- … känner behov av att spara sakerna och lidande förknippat med att kassera dem.
- … har så många saker hemma att det är svårt att använda rummen som det är tänkt.
- … förnekar ofta att de har problem eller tycker att priset för att rensa upp är för högt.
- … har i hälften av fallen nära släktingar med ett problematiskt samlarbeteende.
- … är lika ofta män som kvinnor, men en större andel kvinnor söker hjälp.
- … är fler i högre åldrar, då de hunnit samla på sig mer och fått större problem i hemmet.
- … är relativt många. En sammanvägning av flera stora undersökningar pekar mot att cirka 2,5 procent av alla vuxna har samlarsyndrom – cirka 200 000 personer i Sverige.
- … finns i olika kulturer, inte bara västerländska.
- Sök hjälp så tidigt som möjligt, då det är mindre som behöver gallras ut.
- Kontakta vårdcentralen, psykiatrin och/eller socialtjänsten och fråga efter specialiserad hjälp.
- Patientföreningen OCD-förbundet har länkar till sina lokalföreningar på www.ocdforbundet.se. De kan ha information, självhjälpsgrupper och någon att prata med.
- Gå med i Facebookgruppen Hoarding/cluttering support group, där medlemmarna stöttar varandra.
- Som anhörig är det viktigt att inte kritisera eller gå in och slänga saker utan lov – risken är stor att kontakten försämras och problemen förvärras.
- Försök i stället prata om mål, som att kunna använda köket eller bjuda hem folk, och motivera till behandling.
