Framtidstron spirar i Berga igen

En rullator med egen vilja kommer rullande över torget i Berga centrum. Den fångas upp av Kenneth Jönsson.

– Ni saknar inte någonting? frågar han en kvinna som förvånat ser sig om efter den hjulförsedda rymlingen.

Läs ocksåVandrar tillsammans för ökad botrygghet: "Minskar fördomar mot socialtjänsten"

– Jag undrade vart den tog vägen, ler kvinnan som följt en äldre dam till bankomaten.

Kenneth Jönsson säljer lotter för IFK Berga och står alla dagar utom måndag på en strategisk punkt i centrets t-korsning där alla som ska handla mat eller till spelbutiken måste passera. Vi tänker att han måste ha koll på vad som händer.

– Ja, någorlunda, men jag hade inte koll då när det brann.

Läs ocksåGrillade lammtestiklar i lägenheten – orsakade brandskador för 1,2 miljoner

Trots att hon bor intill centrumet märkte han ingenting av dramatiken när en del av det brann ner för snart fem år sedan. Nyheten kom till honom med morgontidningen. Sedan branden har det varit flera satsningar på området från kommunen, polisen och Hyresgästföreningen.

– Ja, de försöker göra vad de kan för att få ordning på det hela. Och som jag ser det som står nästan dagligen så har det lugnat ner sig, säger Kenneth Jönsson.

Sedan dess har mycket hänt i Berga.

Läs ocksåCykelbatteri övertände Monicas lägenhet – värden vägrade ge henne ny bostad

– Det har ju lugnat ner sig nu i alla fall. Men man ska väl inte säga för mycket, då skräller det väl till och så river de bygget.

– Jaså, du har vaknat till liv? Det har varit lite för kallt att stå här va? från en bänk reser sig Lisbeth Johansson när hon får syn på Kenneth Jönsson.

– Kallt, vad är det?

Lisbeths man kommer också fram och Kenneth Jönsson hälsar på honom:

– Goddagens Kenneth!

– Hej, Kenneth.

Lisbeth och Kenneth Johansson är stamkunder hos Kenneth Jönsson, de har bott 14 år i Berga och trivs fint. De köper lotter båda två, men i dag blir det ingen vinst.

– Vi bor vid vattentornet med förskolan till granne. Där sitter det ungdomar om kväll­arna. De sitter där och röker och slänger fimpar. Vi har inte ont av det, men det är inte så roligt att se. De skriker och gapar, säger Lisbeth Johansson.

Hur var det när det brann?

– Jag såg tunnan som stod intill väggen, berättar Kenneth Johansson.

– Du tänkte gå in och säga till, säger Lisbeth Johansson.

Men det gjorde han inte och senare på kvällen var det i den tunnan som elden startade.

Berga har funnits med på polisens nationella lista över mest utsatta områden, men togs bort därifrån vid årsskiftet. Den särskilda resurs som polisen satsat på att arbeta trygghetsskapande och med den kriminalitet som finns i området är också borta.

– Vi är försiktigt optimistiska och har ingen insats som jobbar i Berga just nu utan vi sköter det i linjen, som vi säger, säger Lotta Petersson, gruppchef på polisen i Kalmar.

Har det gett effekt med satsningen på Berga?

– Vi tycker att det har gett effekt och kommunen har gjort åtgärder därute och även de som är fastighetsägare. Man har startat olika projekt och folk är mer delaktiga i aktiviteter. Man har försökt få ut sådana som inte rör sig ute i området annars.

Är det bra i Berga nu?

– Inte bra, men vi är lite försiktigt optimistiska, brukar vi uttrycka oss. Det är klart att det förekommer brottslighet och social oro, men inte alls som när vi tillsatte de här resurserna, säger hon.

Hur har ni blivit bemötta?

– När vi har gått in med uniform och bilar har de varit utsatta för stenkastning och skitord. Men vi har också haft mycket bra dialog med dem som bor där ute och har valt ”det andra laget” om jag säger så. Det har inte varit samma typ av problem som i andra utsatta områden som i Malmö och Växjö med bilbränningar och sådant.

Är det här en lightvariant av de utsatta områdena?

– När vi tog det här beslutet att tillsätta resurserna så tyckte vi inte att det var någon lightvariant, men problematiken har ändrat sig.

Numera vågar de som bor i Berga anmäla brott och även vittna, så har det inte alltid varit, berättar Lotta Petersson. Nu hoppas hon på att Berga slipper att stämplas som dåligt område och att de problem som finns ordnar upp sig, för som hon säger ”det finns mycket bra som händer därute”.

Mellan bostadshusen möter vi Anna Johansson som i dag tar hand om dottersonen Ellion Hjalmarsson, 2 år, som är hemma med feber.

Anna Johansson bor inte själv i Berga, men båda hennes föräldrar har bott där och nu bor både sonen och dottern i där. Hon har bara gott att säga.

– Det är inga grindar. Det är lugnt. Här kommer folk ut och pratar medvarandra. Jag tycker det sköts snyggt med träd och gräs. Lekplatserna sköts fint.

Hon berättar att folk kan komma ut med en cykel som deras barn vuxit ifrån och fråga om någon behöver den.

– Fast man inte känner varandra, bara bor i samma hus.

– Du trivs väl här plutte? frågar hon Ellion, men han är lite blyg och svarar inte.

Anna Johanssons syn på området delas av socialtjänst­ens Sofia Wermelin som arbetar socialt förebyggande i bostadsområdena.

– Det är så härligt med just Berga, det är så mycket positivt som sker.

– Alla ser ett gemensamt mål, man vill inte trilla dit igen, alla vill ha trygga ungdomar.

Hon är själv mycket i Berga och ser till att kommunens resurser når ut för att stötta dem som bor där. Och det kan vara på många olika plan, till exempel har kommunen ordnat en cykelkurs för vuxna och barn och att även studieförbundet NBV kan hjälpa till att anordna studiecirklar.

– Har man en idé så finns alltid möjlighet att förverkliga den, säger hon och berättar att LW bostäder sponsrar genom att tillhandahålla en lokal.

Människor med många olika bakgrunder samsas i Berga, det märks till exempel på de olika träffar och aktiviteter som kyrkan anordnar.

– I Berga sker den verkliga integrationen. Den är så mycket mer: över generationsgränserna, kvinna–man – alla delar där man kan vara olika. Jag tycker att det är en positiv och trevlig stämning.

Är det bra i Berga nu?

– Ja, absolut. Det är bra och kan bli bättre. Det finns alltid personer som vill gott och som vill ont. Det är absolut inte värre där än någon annanstans.