Högsta domstolen avgör hyresbråk

När hyresgästen flyttade in i tvåan på en mindre ort i Västsverige för cirka tio år sedan var hyran angiven till måttliga 3 000 kronor i månaden. Väsentligt lägre än den hyra som förhandlats fram mellan Hyresgästföreningen och Fastighetsägarna, trots att det kontraktet var ikryssat att lägenheten omfattades av förhandlingsordningen (se nedan). Höjningarna översteg sedan aldrig mer än 100 kronor om året – tills dess att huset såldes till en annan fastighetsägare.

Först då fick hyresgästen reda på att den hyra hon betalt varit kraftigt rabatterad. Den nya hyran skulle bli 4 615 kronor, en höjning med 42 procent.

 

Hyresgästen protesterade men fastighetsägaren var inte förhandlingsvillig. I stället valde hyresgästen att på eget bevåg höja hyresinbetalningarna med enbart 1,4 procent per år, den höjning som andra hyresgäster på orten fått. Det slutade med att hon blev uppsagd. Under prövningen i hyresnämnden sa hyresgästen själv upp sig och flyttade, eftersom hon var rädd att dra på sig en stor skuld om hon skulle förlora rättsprocessen.

Vad som egentligen var kvinnans rätta hyra återstod att tvista om.

Tingsrätten dömde till hyresgästens fördel.

En oenig hovrätt gjorde en annan bedömning och hyresgästen blev skyldig att betala närmare 13 000 kronor i utebliven hyra samt rättegångskostnaden.

Nu har hyresgästen, med hjälp av Hyresgästföreningen, beviljats prövningstillstånd i Högsta domstolen. Något som är ovanligt när det gäller hyrestvister.