”Hus med fuktskador är ett folkhälsoproblem”

Rapporterna om rekordårshusens stora renoveringsbehov har duggat tätt de senaste åren. Nu presenterar Hyresgästföreningen ännu en analys om behovet av nya stammar, tätskikt, fönster, fasader, tak, för hus byggda mellan 1961 och 1975.

– Det som kommit fram dåligt i de rapporter som hittills gjorts är att folk mår dåligt. Hus som har fuktskador framkallar astma och allergier, säger Barbro Engman, ordförande i Hyresgästföreningen. 

 

Hon är både kritisk mot att bolag med god ekonomi inte använt vinsterna till att ta hand om husen och mot regeringen som konsekvent säger nej till att införa ett rotavdrag för ägare av flerfamiljshus, enligt samma modell som i dag finns för villa- och bostadsrättsägare. Barbro Engman efterlyser även ett statligt stöd.

– Husen byggdes med hjälp av statliga medel under en kort tidsperiod. Det är klart att regeringen kan hjälpa till med ”puckeln” som nu kommer när alla dessa lägenheter ska renoveras.

 

Framför allt tänker Barbro Engman på hus som ägs av bostadsbolag på vikande marknader och med svaga ekonomiska muskler.

– Antingen från staten eller från EU:s strukturfonder. Ska husen vara kvar måste de vara funktionsdugliga.  

 

Enligt föreningens rapport behöver 350 000 av de 850 000 lägenheter som finns kvar från rekordårens byggboom att renoveras inom de närmaste fem åren, alltså 70 000 lägenheter per år. Enligt rapporten har renoveringarna i stort sett avstannat.

 

Siffror från Sabo, de allmännyttiga bostadsföretagens organisation, visar dock att deras medlemsföretag renoverar omkring 11 000 lägenheter årligen. I den summan inkluderas inte de tre stora allmännyttiga bolagen i Stockholm, som inte är medlemmar, och privata fastighetsägare och bostadsrättsföreningar. Tillsammans äger de närmare två tredjedelar av rekordårens flerfamiljshus.

Med ändå är inte renoveringstakten på långa vägar de 70 000 lägenheter per år som Hyresgästföreningen efterlyser.