HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Hyresgästen Tomas: “Polisen misstänkte att jag var en Breivik”

Malmö Misstankarna om en bombverkstad i lägenheten stämde inte. Men Tomas blev hemlös. Nu kan han tvingas betala en kvarts miljon kronor till sin före detta hyresvärd. Kommunen anklagar honom samtidigt för ockupation i en park.

Från toppen av hyreshuset Motetten på Lindängen syns hela Malmö. Det är en av de högsta byggnaderna i hela staden. På sextonde våningen bodde hyresgästen Tomas under många års tid. Lägenheten fungerade som en sorts hobbyverkstad kopplad till hans stora intresse för tekniska prylar och kemi.

– Den som inte sitter på puben varje fredag och dricker sprit ses som annorlunda. Jag är inte en sådan och då blir man udda i Sverige. Sådana som jag sitter kanske hemma och tänker ut uppfinningar istället, säger han.

Han är i sextioårsåldern, har rufsigt grått hår och lyfter upp glasögonen i pannan när han pratar. Ungefär som kriminologiprofessorn Leif GW Persson när han är på tv.

För snart två år sedan tog kemiintresset en oväntad vändning. Idag har Tomas inte längre någon bostad. Däremot ett enormt skuldkrav på sig, pengar som han vare sig vill eller kan betala. Den tidigare hyresvärden har skickat en räkning på över en kvarts miljon kronor.

– Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har bara 7 000 kronor i månaden i pension, säger Tomas.

Problemen startade med en kraftig smäll utanför Motetten en morgon för två år sedan. I en stad plågad av återkommande sprängdåd drog grannarna slutsatsen att en bomb hade exploderat och larmade polisen. Förklaringen visade sig vara att Tomas hade försökt öppna ett fönster för att vädra. Det lossnade, föll sexton våningar och och krossades. 

Räddningstjänsten utanför Motetten.

Innanför det tomma fönstret, i lägenhetens kök, hittade polisen hundratals kemikalier. Det var ämnen som svavelsyra, fotogen och vit fosfor. Behållarna var travade på bänkar och stod inne i kyl- och köksskåp. På väggen hängde något som fångade polisernas uppmärksamhet, en Malmökarta med flera platser markerade med röda nålar. Utredarna skrev senare att vissa kemikalier hade kunnat blandas för att skapa en bomb efter terroristrecept. Tomas anhölls, misstänkt för att ha blivit påkommen med en bombverkstad.

Han förklarade sig i förhöret samma dag:

“De här komponenterna som jag har haft är meningen att jag haft för att renovera gamla antikviteter och urverk”.

Och vidare:

“…jag köper olika saker på olika internetauktioner. Jag reparerar och säljer dem. Eller så byter jag mellan olika andra samlare”.

Kartan var en minnesanteckning över platser som är viktiga för honom privat, förklarade Tomas. Han släpptes snabbt och alla misstankar om att han skulle ha försökt skada någon eller bygga bomber skrevs med tiden av. Idag ligger bara en misstanke om ett möjligt miljöbrott kvar, kopplat till hanteringen av kemikalierna. Men detta har utredarna ännu inte börjat titta på, enligt uppgift från polisen.

Fastighetsägaren Trianon ansåg att Tomas hade misskött sig och utsatt grannarna i huset för fara. Han tvingades ge upp sitt hyreskontrakt efter en förlikning i hyresnämnden. Femton månader efter att fönstret föll från huset är han fortfarande hemlös.

– Jag bor hemma hos mina vänner eller i en husvagn, säger han.

För några månader sedan kom ett brev som visade att problemen är långt ifrån slut. Den tidigare hyresvärden kräver in 263 000 kronor. Så mycket kostade undersökningen av lägenheten som Malmö stads miljöförvaltning drev igenom med anledning av kemikaliefyndet. Tomas suckar djupt när han får frågor om pengarna. Kan han betala?

– De skickade aldrig rapporten från utredningen men däremot en faktura. Jag måste överklaga. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Det är väldigt mycket pengar.

Under lång tid vittnade en masonitskiva på sextonde våningen på Motetten om olyckan. Idag har lägenheten fått ett nytt fönster men den står än så länge tom. Trianon lutar sig mot miljöförvaltningens bedömning och har sett sig tvingade att genomföra en totalrenovering av bostaden. Först efter det kan en ny hyresgäst flytta in.

Det är ingen som bor i lägenheten idag. Vi håller på och blåser den och ska renovera upp den igen. Vi har en tät dialog med miljöförvaltningen. Det är dom som styr det här och vi gör vad vi blir ålagda att göra, säger Trianons förvaltningschef Lars Nordin.

Huset är något av ett landmärke i södra Malmö. Formuleringar i handlingar som Hem & Hyra tagit del av visar att miljöförvaltningen tidigt trodde att farliga ämnen kunde ha ätit sig in i golv eller tak och även förts vidare ut i resten av fastigheten genom ventilation och avlopp. Idag gör förvaltningen bedömningen att inga grannlägenheter är påverkade.

Händerna är tunga av smycken som Tomas har tillverkat själv. ”Händerna är beviset på att jag har arbetat hela livet med mina hobbys”, säger han.

Tomas har svårt att se att han skulle ha gjort något fel. Han har alltid varit en positiv människa, menar han. Men just nu är det svårt. Han är i behov av hjälp för att lösa sin situation men ser inte varifrån den skulle komma.

–  Jag hade en hobby som jag jobbade med. Men polisen misstänkte att jag var en Breivik. En ensamvarg som var ute efter folk. Idag tänker jag att jag blev anklagad på fel sätt. Det var ingen explosion och ingen brand. Det var ingenting.

Han berättar om sitt andra stora intresse: biologi, växter och djur. Han är biodlare och odlar och planterar i en av Malmö stads parker på Bulltofta.

–  Jag har en plats som kommunen inte ville ha. Jag har odlat frukt- och valnötsträd och bärbuskar där. Jag har byggt olika saker för djur, fågelholkar till exempel. Det är många smådjur på den platsen nu. Grodor och igelkottar till exempel.

Han beskriver trädgården som ”sitt liv” och en ser det som en ”ö för djuren”.

–  De trivs bra och får vara ifred där.

Men även här har hans hobby krockat med myndigheternas inställning. Malmö stad betraktar trädgården som en belamrad och “otillåten bosättning”, en sorts gerillaplantering med baracker. Den är omgärdad av en snårig häck, har en grind och det är svårt att se in. Bakom växtligheten skymtar bikuporna. 

Tomas menar att platsen har använts på det här viset i snart sextio år, och av flera olika personer innan honom. Det finns inget skriftligt arrende- eller hyresavtal men Tomas säger att han fått ett muntligt löfte från kommunen om att använda marken.

–  Jag tror det här egentligen handlar om att de vill bygga nya bostäder där, säger han.

Malmö stad förnekar alla muntliga löften och vill röja platsen, det framgår av Fastighets- och gatukontorets handlingar. Det är inte lämpligt med bin i närheten av förskola och flerbostadshus står det i pappren. Gamla pressklipp visar att kommunen och grannar under lång tid funderat över vem det egentligen är som använder marken. I april i år kom svaret från en fråga till polisen, som inte vill hjälpa till med att tömma den vildvuxna trädgården.

“Vi kan inte se att det är ett polisiärt ärende”, står det i mejlet till gatukontoret.

Även kronofogden sade kort efter det nej till att bistå med en så kallad “särskild handräckning” och menar att Malmö stad inte lyckats bevisa att Tomas skulle ha ockuperat marken. Om historien om den vildvuxna trädgården slutar här återstår att se. Kommunen har inte bestämt sig om man ska gå vidare med fallet eller inte.

– Om jag inte får vara kvar tycker jag att någon biodlarförening ska få ta över. Det är en plats med tradition som går hela vägen tillbaka till sextiotalet. Det är en skatt och den borde få vara kvar, säger Tomas.

Fotnot: Tomas är ett fingerat namn.


Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.