Annons

Hyresgäster tjänar minst – men betalar mest för boendet

Nyheter Den som bor i hyresrätt har fått allt mindre kvar i plånboken efter hyran. Sett till boendeyta är en hyrd bostad den dyraste upplåtelseformen – och hyresgäster tvingas lägga betydligt större del av sin inkomst än andra på hemmet. Samtidigt har andelen fattiga i Sverige dubblerats på 25 år, visar SCB:s rapport.
Foto: Rikard Ljungqvist
Det lönar sig att ifrågasätta sin värd.

Inkomstskillnaderna i landet fortsätter att öka. Det står klart i en färsk rapport från SCB, som jämför svenskarnas ekonomi 1991 med 2017. Faktum är att klyftorna inte varit större sedan mätningarna startade för över 40 år sedan – och räknat från 2007 är Sverige ett av de EU-länder där inkomstskillnaderna ökat mest. I dag beräknas 14,9 procent av svenskarna ha en låg ekonomisk standard, att jämföra med 7,3 procent vid 90-talets början.

Överlag är det yngre, äldre, ensamstående och utrikes födda som har lägst ekonomisk standard, och som har haft sämst inkomstutveckling de senaste 25 åren.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

I rapporten använder sig SCB av svenskarnas boendesituation för att illustrera utvecklingen. Personer som bor i hyresrätt tjänar i genomsnitt mindre än personer som äger sitt boende i någon form – vilket även resulterar i att en större del av den disponibla inkomsten går åt till boendeutgifter. Ett hushåll i hyresrätt lägger enligt rapporten 28 procent av sin inkomst på boendet, medan motsvarande siffra ligger på 20 procent för bostadsrättsinnehavare och på 16 procent för husägare.

Hyresgästerna är också de enda som relativt sett fått ett dyrare boende det senaste decenniet. Medan husägare i dag betalar två procentenheter mindre i boendeutgifter och bostadsrättsägarna fått kostnaden minskad med en procentenhet har hyresgästerna fått sin börda ökad med en procentenhet.

Enligt Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder är rapporten ytterligare ett bevis på att hyresrätten är missgynnad skattemässigt. Och att den så kallade Januariöverenskommelsen, som gjorde rut- och rotavdragen ännu mer generösa, kan spä på orättvisorna ytterligare eftersom dessa lättnader inte kan utnyttjas av hyresgäster på samma sätt.

Annons
Läs ocksåNy lag ska säkra kontraktet för barnfamiljer: "Snävt men ett steg i rätt riktning"Montage med bild på pappersutskrift, en domarklubba och en man i yngre medelåldern framför Sergels torg i Stockholm.
Hyresgästföreningens förbundsordförande Marie Linder ser allvarligt på utvecklingen – och kräver skattereformer.

– Om du bor i villa kan du exempelvis använda avdraget för snöskottning medan man som hyresgäst får hela kostnaden. Det här är en allvarlig utveckling som med all tydlighet visar behovet av en skattereform som balanserar villkoren mellan ägt och hyrt. Målsättningen måste vara att alla upplåtelseformer är attraktiva, och då är det viktigt att samhället ser till att det blir så, genom skattemässiga villkor som fungerar.

Även om man jämför den faktiska boendeytan har hyresrätten ett missgynnat läge, visar rapporten. Oavsett storlek på bostaden.

Till exempel betalar ett hushåll i en hyresrätt på fyra rum och kök årligen 97 000 kronor i boendeutgifter, medan bostadsrättsägaren i sin tur betalar 95 000 kronor och husägaren kommer undan med 76 000 kronor. Detta trots att den disponibla inkomsten för respektive exempel ligger på på 360 000 kronor för hyresrättshushållet, 480 000 kronor för hushållet i bostadsrätt och 440 000 kronor för hushållet i villa.

Läs ocksåHyrorna klara för 30 000 hyresgäster hos Uppsalahem: ”Hur ska pengarna räcka till?”

– Dels visar detta på behovet av att bygga bostäder till lägre kostnader. Men man kan också fundera över om vi verkligen vill ha ett samhälle där de som har lägst inkomst ska få de största skattepålagorna.

SCB:s rapport baseras därtill på förstahandshyror. De som inte lyckas ta sig in på den ordinarie bostadsmarknaden sitter i en ännu sämre sits, påpekar Marie Linder.

Annons

– Bristen på bostäder har gjort andrahandsmarknaden mycket dyrare. Där har hyrorna ökat med 59 procent för en hyresrätt i andra hand mellan 2009 och 2017.

 

Not: Låg ekonomisk standard är ett fattigdomsmått som avser andelen personer som har en inkomst på mindre än 60 procent av medianvärdet i riket.

Fakta: Boendeutgift i procent av disponibel inkomst

Källa: SCB

Läs också Efter jättestrandningen – nu rekordhöjs hyrorna i Malmö Så renoverades lokalen för 50 000 kronor - ljudisolering viktigt Var fjärde ung vuxen bor kvar hos föräldrarna - de flesta mot sin vilja

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.