Ingen kännbar effekt av att ändra på nya hyror
I november tillsatte regeringen en utredning för att undersöka om det finns någon poäng med att ändra metoden att sätta hyran för nya bostäder. En fundering var om en ändring av reglerna för nya hyror skulle kunna öka byggandet.
Under måndagen landade svaret på regeringens bord: Nej.
Rapporten om en utvecklad modell för hyressättning vid nyproduktion slår fast att hyrorna för nybyggda lägenheter redan ligger så högt som marknaden klarar av. Bara genom åtgärder som att ändra skatter, byggpolitik och markkostnader kan en verklig skillnad i byggtakten uppnås, resonerar den särskilde utredaren Håkan Julius.
– I dag byggs det redan på maximal nivå utifrån förutsättningarna. Vill man ha fler hyresrätter är det helt andra åtgärder man måste vidta, säger han till Hem & Hyra.
Utredningen föreslår emellertid att man gör reglerna för så kallad presumtionshyra lite generösare. Modellen innebär i dagsläget att en hyresvärd kommer överens med Hyresgästföreningen om att hyran inte ska följa bruksvärdet utan ”låsas” på en hög nivå under 15 års tid, för att täcka produktionskostnaderna.
Håkan Julius kan tänka sig att presumtionshyran höjs redan tidigare, om det exempelvis inträffar en oförutsett händelse eller om huset får en standardhöjande ombyggnad.
”Vi anser att en möjlighet att ändra en presumtionshyra i de situationer vi föreslår utgör en rimlig avvägning mellan hyresvärdens intresse av en förutsägbar hyresnivå under presumtionstiden och dennes intresse av att en ändring av hyresnivån ska kunna ske om väsentliga förändringar inträffar”, skriver han.
En justering av reglerna för presumtionshyror kommer dock inte medföra några större effekter, påpekar Håkan Julius.
– Nej, särskilt många fler hyresrätter blir det inte av detta.
För Hyresgästföreningens förhandlingschef Erik Elmgren kommer utredningens slutsats inte som någon överraskning.
– Det här var lite väntat. Det krävs andra åtgärder för att öka bostadsbyggandet, som visserligen redan ligger på rekordnivåer. Dessa små, små justeringar kommer på sin höjd göra någon skillnad på marginalen.
Att överenskommelser om presumtionshyra blivit såpass vanliga bör kunna tolkas som att modellen har etablerat sig och att aktörerna har anpassat sig väl till den, resonerar utredningen. Systemet med presumtionshyror bör därmed ha bidragit till att det byggts mer de senaste tio åren.
Sannolikt är det därför smidigast att behålla nuvarande lagstiftning, resonerar Erik Elmgren. Han är glad över att utredningen nått samma slutsats – och att den inte kunnat fastställa något samband mellan dagens hyressättningssystem och en hämmad produktion av hyresrätter. Att efterfrågan på nya hyresrätter inte är större beror snarare på de skyhöga hyrorna, menar han.
– Människor har helt enkelt inte råd att efterfråga det som byggs.
- Fler möjligheter att ändra en presumtionshyra inom den 15-åriga presumtionstiden. Till exempel genom beslut i hyresnämnden eller om en hyresgäst önskar förbättringar.
- Fler hyreslägenheter ska kunna få presumtionshyra. Även utrymmen som tidigare har varit bostäder men använts för annat ändamål ska kunna omgärdas av presumtionshyra om de blir bostäder på nytt.
- Att en medlare utses vid tvist mellan de förhandlande parterna för att lättare nå en överenskommelse om presumtionshyra.
Källa: Regeringskansliet
