Annons

Miljonbidrag ska ge guldkant till äldre – men boende undrar hur pengarna används: ”Jag känner mig lurad”

Sundsvall Trygghetsboenden i Sundsvall får flera miljoner i kommunalt bidrag varje år för att stärka äldres livskvalitet. Men Björn Jonsson på Lugnet känner sig lurad, tycker att verksamheten bara blivit sämre och sämre och undrar vart pengarna tar vägen. "Det här var inte det boende som vi lockades av", säger han.
Två bilder. Den till vänster visar fasaden på ett större flerbostadshus. Den till höger ett äldre par som går nerför en trapp.
Foto: Åsa Eriksson/Lina Näsholm
Besvikna. När träningsredskapen försvann på boendet köpte paret Jonsson själva en motionscykel åt Linnéa som behöver röra på sig för att inte bli stel i kroppen. Björn hjälper henne också med trappträning. Själv har han köpt ett gymkort och tränar nere på stan.

Kaffe i termos och köpebröd ställs fram på en serveringsvagn i matsalen på Sidsjöns trygghetsboende Lugnet i Sundsvall.

Ett tjugotal boende är samlade för det dagliga fikat. Trygghetsvärden, tillika vaktmästare, slår sig ner på en stol medan pensionärerna långsamt går fram och serverar sig själva.

ANNONSEn guide till hemförsäkringar - bra saker att tänka på

En träningscykel står undanställd i ett hörn, i sällskap av ett par gångstavar.

På anslagstavlan aviseras veckans lunchmeny, färdigmat som kan beställas från en närliggande restaurang. En handskriven rad i svart tusch informerar om ”lätt gympa” på onsdagsförmiddagar.

En anslagstavla, en whiteboard, med ett meddelande om aktivitet skrivet i svart tusch.
Björn tycker att det borde vara fler än en regelbunden aktivitet i veckan.

– Ja, sen är det inte mycket mer, säger en av hyresgästerna i huset, Björn Jonsson, 75 år.

Björn flyttade hit 2020 tillsammans med sin jämnåriga fru Linnéa efter att hon fått en stroke. Linnéa behövde en tillgänglighetsanpassad lägenhet och regelbunden träning för att få tillbaka fysiken. Paret sökte också gemenskap, att få höra till i en större grupp, med andra i samma generation.

En äldre man vid ett köksbord med papper på.
Lägenheten är trivsam, området fint och grannarna jättebra. Men Björn trodde att boendeformen också innebar mer fokus på hyresgästernas välmående.

Därför tilltalades de av trygghetsboendet vid Sidsjön med 63 lägenheter för seniorer. Här utlovades aktiviteter som skulle stärka såväl kropp som själ.
Löften som infriades. Till en början.

– Husen ägdes av Hans Bark då. Han är härifrån och det fanns heltidspersonal på området. Vi hade en fungerande förening som tillsammans med trygghetsvärden ordnade aktiviteter för oss, berättar Björn.

Läs ocksåJeanette satsade 39 års kötid – drömhemmet blev en mardrömJeanette Magnusson hade bott 39 år i samma lägenhet med Poseidon som hyresvärd. Hon använda alla sina köår för att byta till sig en lägenhet där det sedan varit konstanta problem och hon utvecklat svår allergi.
Stockholmsvärd tar över verksamheten

Hösten 2021 köptes boendet av fastighetsbolaget K2A med säte i Stockholm. Flera boende på Lugnet upplever att ägarbytet ledde till en försämring av verksamheten. Närvaron var inte densamma med en ägare 40 mil bort.

En ny trygghetsvärd kom på plats efter några månader, men nu bara 2–3 timmar per dag, jämfört med 4–8 timmar som tidigare. Aktiviteterna har med tiden blivit färre och närvaron sjunkit.

Boendet lever inte längre upp till Björns förväntningar.

Läs ocksåHäng med på en guidad tur i folkhemmets spår: "25 barn i samma trappuppgång"

– Jag känner mig lurad, det här var inte det boende som vi lockades av, säger han.

Ett äldre par. Mannen håller armen om kvinnans axlar.
Björn och Linnéa Jonsson trodde att trygghetsvärden skulle arbeta mer aktivt för att upprätthålla en social samvaro med andra boende.

Sundsvalls politiker beslutade 2014 att stötta trygghetsboenden i kommunen med ett så kallat driftsbidrag. Pengarna ska gå till kostnader för trygghetsvärd och sällskapsytor. Driftsbidraget beräknas på antal uthyrda lägenheter där minst en i hushållet fyllt 65 år.

Initiativet togs av tidigare ordförande i kommunstyrelsen, Jörgen Berglund (M), idag riksdagsledamot.

– Tanken var att öka tryggheten för de äldre. En värdinna på plats skulle hitta aktiviteter och engagemang hos boende som stimulerade och var bra för kropp och själ. Jag tyckte ett det var viktigt och att driva igenom det här förslaget kändes riktigt bra, säger Jörgen Berglund.

Flera hundra tusen i bidrag varje år

Kriterierna för att få driftsbidraget av kommunen är i princip likvärdigt med vad som kännetecknar boendeformen; extra tillgänglighet och gemensamma sällskapsytor. Plus att det ska finnas en trygghetsvärd.

Tidigare fanns inget krav på hur mycket trygghetsvärden skulle vara på plats, men från i år är det minst två timmar varje vardag som gäller. Det finns inga bestämmelser kring engagemang eller minst antal aktiviteter.

Annons

Trygghetsboendet Lugnet uppfyller kraven för att få driftstöd.

Vid K2A:s övertagande följde bidraget med på köpet, vilket innebär flera hundra tusen kronor per år. Under 2023 fick K2A 596 230 kronor och totalt har bolaget kvitterat ut drygt en miljon kronor av kommunen.

En korridor.
Missnöjet sprider sig i Lugnets korridorer.

Men de boende undrar hur pengarna används. Vad går de till egentligen?

De har ställt frågor till hyresvärden men tycker inte att de får några raka ­besked.

När Hem & Hyra kontaktar K2A:s vice vd Henrik Nordlund svarar han så här:
– Budgeten fungerar inte på så sätt att pengarna är öronmärkta till exakta saker. De går rakt in i verksamheten så jag kan inte säga hur just driftsbidraget används.

Henrik Nordlund

På K2A:s hemsida beskrivs Lugnet som ”ett trivsamt boende med fokus på gemenskap” och att ”många gemen­samma aktiviteter erbjuds”. Hur lever ni upp till det?

– Trygghetsvärden försöker ordna roliga aktiviteter som ska passa alla, men det är en utmaning i att engagera boende. Tanken är att vi ska samarbeta, så vi ser gärna att boende är mer aktiva med att komma med förslag, säger Henrik Nordlund.

På nätet står det också att det finns träningscyklar och gåband. Boende undrar var de är.
– En cykel finns, men den ställdes ­undan eftersom ingen använde den. ­Gåbandet trodde jag var kvar, men jag har inte heller hört några önskemål om gym.

 

K2A beskriver trygghetsboendet Lugnet som trivsamt, socialt och med fokus på gemenskap. Bilden på kvinnorna har inget med boendet att göra.
Trygghetsboendet Skepparen

Ett par kilometer bort från Lugnet sitter Isa Rönnholm, 86 år, tillsammans med sina grannar och tittar ut över vattnet. De bor på kommunalt ägda trygghetsboendet ­Skepparen, beläget på Norra kajen i stan.

– Nästa fredag är det surströmming, meddelar Isa glatt.

Det är tydligt att det är ­en fest som alla runt bordet ser fram emot. Det pratas och skrattas grannar emellan. Det ­berättas om bussresor, föreläsningar, rockabilly-kväll, dans, qigong, bingo, bok­cirkel, boule och spel på travet. Här finns det alltid något för alla. Och energinivån tycks vara på topp.

– Ibland blir jag så trött på mig själv för att jag orkar så mycket och har så många idéer, säger en av de boende.

Vi sitter utomhus i något som kallas ”Sinnenas och minnenas trädgård”. Det är några damer i huset som på eget initiativ tar hand om trädgården. De odlar och håller borta ogräset. Bland buskarna finns prydnader utställda lite här och var.

En bild på en lummig grönska och en blå trädgårdsprydnad i nederkant, möjligen en svan.
Sinnenas och minnenas trädgård på Skepparen är ett av många frivilligprojekt som boende själva driver.

På boendet Skepparen finns en heltidsanställd trygghetsvärdinna på plats klockan 8–17 på vardagar och tillgodoser de önskningar som är praktiskt möjliga att genomföra. Fika dukas upp varje vardag, och nu även på lördagar eftersom det efterfrågats av hyresgästerna.

– Många sitter ensamma och fikat betyder mycket, eller att träffas i tidningshörnan. Det är som medicin, säger en dam vid bordet.

Annons

 

Isa Rönnholm tycker att det är stor skillnad mellan trygghetsboendena Skepparen och Lugnet.

Skepparen får också driftstöd av kommunen och trygghetsvärdinnans budget är en del av bidraget. Men de boende drar själva in mycket pengar också, på fika till exempel, som sedan går till ­aktiviteter.

Isa Rönnholm bodde på Lugnet ett par år innan hon flyttade hit. Hon känner igen sig i Björn Jonssons beskrivning av hur det är på det boendet i jämförelse.
– Ja, det är verkligen stora skillnader. Förutsättningarna och drivkraften är en helt annan här, säger hon.

En lek med spelkort.
En kortlek med ”varmpratskort” håller samtalet igång på Skepparen. Om det mot förmodan skulle avta. På ett av korten står det: Vad skulle du säga till ditt 12-åriga jag om du kunde?
Kommunen: ”Vi ska inte följa upp hur pengarna används”

2023 betalade Sundsvalls kommun ut totalt 3,8 miljoner i driftsbidrag till stadens trygghetsboenden.

Vilket ansvar har ­kommunen att se till att pengarna ­verkligen kommer de äldre till godo?
– Den som fått ett driftsbidrag beviljat uppfyller kriterierna för tillgänglighet, värdinna på plats och gemensamhetsytor. Alltså att vissa funktioner finns på plats, ­säger ­Andreaz Strömgren, stadsbyggnadsdirektör på Sundsvalls kommun.
– Vi ska inte följa upp huruvida det leder till de önskvärda effekterna eller hur pengarna används.

Det handlar ju om skattepengar så någon uppföljning görs väl?
– Uppföljningen består i ­årliga besök. Då kontrollerar vi att de ­tidigare nämnda funktionerna ­fortfarande finns på plats. Men vi kontrollerar inte hur bidrags­pengarna disponerats och vi ­intervjuar inte heller de boende ifall de tycker att de fått ­tillräckligt för driftsbidraget. Det är hyres­värdens ansvar.

Borde man inte göra det?
– Det handlar inte om ett biståndsprövat bidrag från en myndighet, det är ett frivilligt åtagande för att främja en viss boendeform.

Hem & Hyra har jämfört de krav som ställs med andra kommuner som också ger bidrag till trygghetsboende. Skellefteå kommun ställer kompetenskrav på värdarna och Kalix begär detaljerad redovisning av aktiviteter.

Varför ställer inte Sundsvall hårdare krav?
– För att vi vill att det ska finnas trygghetsboenden och bidraget är en förutsättning för det.

En äldre herre.
Andreaz Strömgren är stadsbyggnadsdirektör på Sundsvalls kommun.
Björn packar ihop

Sedan intervjun med Björn och Linnéa för några månader sedan har Linnéa avlidit. Björn har nu varken viljan eller ekonomin att bo kvar på Lugnet.

– Det är för dyrt för att klara med bara en inkomst. Och nu har K2A påkallat förhandlingar om hyreshöjning så nu flyttar jag. Antagligen till Kvissleby, där min dotter bor, säger han i telefon dagarna före denna artikels publicering.

Fotnot: Denna granskning är ett samarbete mellan Hem & Hyra och Mittuniversitetets journaliststudenter.

 

Läs också Listan på sakerna vi vägrar slänga: Hårtussar, kärleksbrev och mjölktänder Hyresskulderna ökar kraftigt i Sverige – Marianne vräktes efter sonens olycka: "Får stå här med skammen" Cykelbatteri övertände Monicas lägenhet – värden vägrade ge henne ny bostad

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.