De lär känna Sverige med nål och tråd
Vi ses den 18 mars, några dagar innan Sverige införde sociala restriktioner gällande covid-19. Iman Alsanji sitter vid en av maskinerna och syr ihop gula tygstycken som Fatima Hertzallah precis har struckit. Men just den här dagen har Fatima Herzallah svårt att fokusera. Hon har precis fått veta att hon, tillsammans med sina två barn på 16 och 20 år, ska utvisas till Palestina.
– Idag känner jag stor förvirring och stress. Vi har bott här i fem år och nu ska vi ut, säger hon.
Hon kan överklaga en sista gång men enligt hennes advokat är deras chanser att vinna små. Iman och Fatima pratar länge om hur det ska gå för barnen som inte längre vet hur deras framtid ska se ut.
– Samtal som dessa är vår realitet, säger Iman.
– Vi sitter med våra tyger och pratar om hur världspolitiken påverkar våra liv.
Nål och tråd är ett lika internationellt språk som fotbollens. I två år har sykaféet haft sin verksamhet i bostadsområdet Gamlegården i Kristianstad. Ett området som ofta omnämns för sina problem med våld och kriminalitet. Det är en orättvis bild tycker Iman som med kaféet vill visa att här finns andra berättelser som handlar om vägar till en meningsfull framtid.
När hon kom till Sverige för sex år sedan var hon ensamkommande flykting från Libanon. Först efter ett år och nio månader kunde hennes barn följa efter. Iman studerade som så många andra svenska på SFI men det var här på sykaféet hon lärde sig prata.
Initiativtagaren Elisabet Björck, som driver den ekonomiska föreningen House of Beatrice, ser att kaféet fyller en viktig mellanmänsklig funktion.
– Vi har velat nå de kvinnor som lever ett rätt så isolerat liv i sina hem. Jag ser att de som är utanför arbetsmarknaden får ett sammanahang som stärker dem.
Normalt kommer det upp till femton personer per dag men efter coronans utbrott i Sverige har närvaron minskat kraftigt. Idag är det bara fyra. Iman säger att många är rädda för att bli smittade och håller sina barn hemma.
– Jag fick jobb på House of Beatrice. Tänk vad man får på köpet av en så enkel sak som att träffas och sy, säger Iman och ler.
Men kaféet är ingen konfliktfri zon. Många kommer från olika kulturer med helt olika värderingar. Iman berättar om en kvinna som tyckte det var svårt att sätta sig bredvid män på bussen. Efter att de pratat om det i gruppen kom samma kvinna tillbaka efter några månader och sa att nu hade hon testat och kommit fram till att det var helt ok!
