Lagrådet slaktar förslag om stora friggebodar
I vintras föreslog regeringen att villa- och fritidshusägare ska få möjlighet att bygga en ny sorts, 25 kvadratmeter stora, friggebodar på sin tomt utan bygglov.
Tanken är att husägaren ska kunna hyra ut det så kallade Attefallshuset i andra hand eller erbjuda det som fristad åt döttrar och söner som inte lyckas flytta hemifrån.
I ett annat förslag vill regeringen göra det möjligt att bygga ut sin existerande bostad med 15 kvadratmeter, utan att det står i detaljplanen. Krav på bygglov ska alltså inte vara nödvändigt – så länge man anmält till byggnadsnämnden. Det ska också bli lättare att dela upp sin bostad i två, för att kunna hyra ut delar av den.
Genom tilltagen hoppas regeringen kunna skapa 150 000 till 200 000 nya bostadstillfällen.
Förslagen skickades ut på snabbremiss och har mötts av jubelrop från Villaägarnas riksförbund men skepsis av Sveriges Arkiteker, som anser att det bäddar för regelförvirring när människor plötsligt blir tillåtna att bygga ett helt nytt hus.
Nu plockar även Lagrådet – myndigheten som granskar lagförslag före beslut i riksdagen – fram stora yxan.
Listan med svidande kritik mot regeringens önskade byggreform kan göras lång. Till att börja med ifrågasätter Lagrådet varför remisstiden för förslagen infallit under sommaren och vinterns semesterperioder – då kapaciteten hos myndigheter är nedsatt vilket minskar möjligheten att bemöta lagförslagen. Dessutom anses svarstiderna ha varit orimlig.
”Denna korta handläggningstid ger intrycket av att regeringen inte har tagit regeringsformens beredningskrav på allvar”, skriver Lagrådets justitieråd i sitt yttrande.
Svea hovrätt har anmärkt på att Boverket slarvat med att redovisa konsekvenserna av att tillåta gemene man bygga stora friggebodar – något Lagrådet instämmer i till fullo. Den korta beredningen av Boverkets rapport är inte godtagbar och strider mot regeringsformens krav på förberedelser, skriver justitieråden.
”Redan på grund härav kan lagrådsremissen … inte ligga till grund för lagstiftning”.
Att genomföra lagändringarna vore en risk för såväl trafiksäkerheten som detaljplanens funktion vid byggnation, resonerar Lagrådet. Allra främst vore det dock en inskränkning av grannarnas möjlighet att påverka vad som sker på andra sidan häcken – eftersom deras nuvarande chans att överklaga bygglovet helt tas bort.
Detta står enligt Lagrådet i strid med såväl rättspraxis, Europakonventionen och i sista hand de mänskliga rättigheterna, eftersom rätten till skydd för egendom sätts ur spel.
”Ett så avancerat byggnadsverk som det föreslagna komplementbostadshuset … medför sådana olägenheter för grannfastigheternas ägare att dessa får anses ha rätt till domstolsprövning”, skriver justitieråden.
När Hem & Hyra kontaktar justitierådet Severin Blomstrand för en kommentar hänvisar han till vad som redan finns på pränt.
– Jag har ingenting mer att säga än vad som står i yttrandet.
Om riksdagen röstar ja kommer de nya reglerna att gälla från den 2 juli.
Läs Lagrådets yttrande här.
Remisstiden var för kort och inföll under semesterperioder.
Dålig analys av konsekvenser samt hur lagändringarna påverkar rådande regelsystem.
Risk för trafikolyckor om utbyggnad sker på olämplig tomtplats.
Nya reglerna riskerar att undergräva detaljplanesystemets funktion.
Nya regler för utbyggnad riskerar möjliggörandet av torn och liknande på en- och tvåbostadshus.
Grannars nuvarande möjlighet att överklaga utbyggnad samt bygge av stora friggebodar omöjliggörs.
Att ersätta bygglovsplikt med anmälningsskyldighet medför ingen förenkling.
25 kvadratmeter stort och 4 meter högt.
Får uppföras på egna tomtgränsen – utan bygglov.
Den nya, stora friggeboden får inte uppföras närmare granntomten än 4,5 meter – om inte grannen samtycker.
Sammanlagt ska en husägare tillåtas 55 kvadratmeter extra utrymme: 25 kvadratmeters ”Attefallshus”, 15 kvadratmeters vanlig friggebod samt 15 kvadratmeters tillbyggnad.
