Mardröm i badrum när taket rasade: ”Extremt och chockerande”
Lagen är tydlig. Fastighetsägare måste sköta om sina hus och se till att hyresgästernas situation är acceptabel. Men detta sker inte alltid med automatik. En hyresgäst i Malmö tvingade nyligen gå till hyresnämnden för att få hjälp efter att taket rasat in i badrummet.
Huset ligger på Möllevången i centrala staden och ägare är en mindre privat fastighetsägare. Det var i augusti i år som kvinnan som bor i tvårummaren fick en obehaglig överraskning.
”Fuktigt tak rasade ner på mig i badrummet, det var extremt och chockerande”, har hyresgästen beskrivit händelsen.
”Jag har haft mardrömmar sedan dess och är fortfarande i chock”.
Raset blottade brädorna i innertaket där det syntes spår av mögelangrepp. Den chockade kontaktade fastighetsägaren men ingenting hände. Tio dagar senare vände hon sig därför till domstol med ett krav på åtgärdsföreläggande för att få hjälp.
”Akuta åtgärder måste göras omgående och ägaren är onåbar så inget händer”, skrev hon till hyresnämnden.
Rann ner vatten från grannens badrum
Kvinnan beskrev att det inte längre var möjligt att använda toaletten eller duschen utan att riskera att få fallande grus i huvudet. Det luktade dessutom illa och när grannen i lägenheten ovanför duschade så rann det ner vatten.
Hyresnämnden kontaktade fastighetsägaren och krävde en förklaring. Hyresvärdens representant radade då upp anledningarna till att åtgärderna hade dragit ut på tiden: personalbrist, ekonomiska problem och ett missförstånd. Värden menade att man inte hade förstått omfattningen av skadan i badrummet förrän vid en inspektion på plats.
Nu, tre månader senare, har parterna kommit överens.
Detta innebär att kravet på åtgärdsföreläggande blivit återkallat och att nämnden inte behöver använda sin möjlighet att tvinga fram åtgärder genom ett myndighetsbeslut. Handlingar från domstolen visar att fastighetsägaren nu har upprättat en underhållsplan och riskanalys. Kvinnan i lägenheten, som under en period efter raset tvingades bo på hotell, har även fått tillbaka pengar på hyran.
Läs mer: Mögel, ockerhyror och livsfarliga hus – här listar vi landets värsta hyresvärdar
I hyres- och bostadsförvaltningslagen finns tre huvudsakliga verktyg som kan användas mot fastighetsägare som låter hus förfalla och struntar i de boendes situation. Hyresnämnden kan besluta om åtgärdsföreläggande, förvaltningsföreläggande eller tvångsförvaltning.
Åtgärdsföreläggande
En hyresgäst kan på egen hand, eller med stöd av ombud från hyresgästförening, ansöka och det är gratis. Ett godkänt åtgärdsföreläggande innebär att en fastighetsägare tvingas åtgärda en specifik brist i en lägenhet, eller annat utrymme, inom en viss tid. Åtgärdsföreläggande kan kombineras med ett viteshot, vilket är ovanligt.
Förvaltningsföreläggande
Förvaltningsföreläggande ska kunna användas när förvaltningen av ett hyreshus är dålig, men inte så illa att det krävs en tvångsförvaltning. En kommun eller förening måste stå som ansökande. Kan kombineras med ett viteshot. Vitesnivån ska ligga högre än kostanden för åtgärder, värden ska pressas till åtgärd. Detta är ett relativt nytt verktyg, men som sällan används.
Tvångsförvaltning
Det hårdaste greppet som är tänkt att användas i de allra allvarligaste fallen när förvaltningen i ett hus är riktigt dålig. Detta innebär att den egentliga fastighetsägaren plockas bort helt och ersätts av en annan aktör som tillfälligt tar över ansvar, ekonomi och förvaltning för en misskött fastighet. Detta kan gälla för två, tre eller fem år är möjligt men den sista varianten är ovanlig. Förvaltaren utses av den som har krävt tvångsförvaltning, vilket måste vara en kommun eller hyresgästförening
