Mer otryggt när hyresgäster bor på kort tid – grannar hinner inte lära känna varandra
– När det kommer en ny hyresgäst var tredje eller sjätte månad så känner man sig inte trygg, säger Asli Sagir, som bor på Bröderna Berwalds väg i Gottsunda.
Hon håller på att rensa i rabatten utanför sitt radhus på gatan. Det var ett par år sedan som bostadsbolaget Rikshem gjorde stambyte och badrums- och köksrenoveringar i området.
Asli Sagir bodde i en trea innan renoveringarna började. I trapphuset fick hon ständigt nya grannar.
Mer osäkert för hyresgäster
Enligt en pågående forskningsstudie var det inte konstigt. Inför renoveringen ökade antalet korttidskontrakt på Bröderna Berwalds väg exceptionellt. Med korttidskontrakt avses kontrakt där man tagit bort hyresgästens besittningsrätt för bostaden. Det innebär att bolagen lättare kan säga upp hyresgästen.
– Med ett korttidskontrakt kan hyresgästen aldrig vara säker på att man får bo kvar, säger Åse Richard, bostadsforskare vid Uppsala universitet.
Större omflyttning
Hennes pågående forskning visar att det blir en större omflyttning i områden där det finns många korttidskontrakt. Det blir också stökigare i områden där boende inte är rotade.
– Det upplevs som otryggt. Folk känner inte varandra, och det är mycket flyttkartonger och flyttbilar, sammanfattar Åse Richard.
Hon har tittat på bostadsbolagens användning av korttidskontrakt i delar av Salabacke, Gränby, Kvarngärdet, centrum, Eriksberg och Gottsunda.
– Vi ser att ökningen av korttidskontrakt ökar radikalt innan en renovering – och i vissa bostadsområden har bostadsbolagen till och med skrivit fler korttidskontrakt än det finns bostäder, säger Åse Richard.
Många valde att flytta
På Bröderna Berwalds väg i Gottsunda har antalet korttidskontrakt ökat drastiskt från 2015 till 2020. Inför den stora renoveringen på Blåklinten i Salabacke 2020–2021 valde också kommunala bostadsbolaget Uppsalahem att teckna fler korttidskontrakt.
När Hem & Hyra hälsar på i kvarteret sitter Carina Håkansson och hunden Albin i solen på en uteplats. Carina berättar att hyresgästerna inte fick veta hur hög hyreshöjningen skulle bli efter renoveringen. Det gjorde att många valde att flytta.
– Många flyttade härifrån på grund av att de trodde att det skulle bli så dyrt. Uppsalahem missade många bra hyresgäster då, säger hon.
Inte lärt känna nya grannar
På en grön kulle mellan husen leker Javaher Movaffagh med sin jycke Boni. Javaher har bott på Blåklinten i 15 år. Innergården är lummig. Men inför stambytet var det inte lugnt i kvarteret.
– Det var många olika människor, och många som flyttade in och ut, berättar hon.
– Efter renoveringen blev det bättre. Men jag har inte hunnit lära känna alla nya grannar. Jag känner inte alla som kom efter renoveringen.
Riskerar bli uppsagda
Åse Richard har i sin forskning sett att hyresgäster på korttidskontrakt riskerar att bli uppsagda inför renoveringen. Av entreprenören Byggmästargruppens pressmeddelande från 2022 framgår att bostadsbolaget Rikshem lyckades tomställa 165 av 297 lägenheter på Bröderna Berwalds väg i Gottsunda inför renoveringen.
– Sägs hyresgästen upp innan renoveringen så kan bostadsbolagen topprenovera den – och det blir dyrare för nästa hyresgäst, konstaterar Åse Richard.
Marginaliserad grupp
I djupintervjuer har Åse Richard fått kontakt med personer på korttidskontrakt som berättar att de blivit uppsagda efter tre år och nio månader, det vill säga precis innan korttidskontrakten skulle gå över till ett vanligt hyreskontrakt, vilket vanligtvis sker efter fyra år.
Skulle du säga att bostadsbolagen missbrukar korttidskontrakten?
– Jag kan se att det finns ett omfattande bruk av korttidskontrakt och att det får en stor inverkan på boendet och på möjligheten att skaffa sig sitt boende. Hyresgäster är en marginaliserad grupp som är utsatt för höga hyror, dålig kommunikation och otrygghet i boendet.
Med korttidskontrakten blir marginaliseringen dragen till sin spets. Det skulle kanske behövas en hårdare reglering mot korttidskontrakten.
Blir otryggare och stökigare
Linda Ryttlefors, kommunikationschef för Uppsalahem, menar att det kommunala bostadsbolaget inte missbrukat användandet av korttidskontrakt. Hon håller dock med om att det blir otryggare och stökigare i områden där det bor många hyresgäster på korttidskontrakt, som det var inför renoveringen av Blåklinten.
– Ja, det är tyvärr vanligt att det blir så när omflyttningen är stor, vilket inte är bra alls för den upplevda tryggheten, svarar Linda Ryttlefors på mejl och tillägger:
– I dag har vi i stort sett frångått metoden med korttidskontrakt och renoverar i stället med kvarboende.
Behöver tomma lägenheter vid renoveringar
Hyresbolaget Rikshem använder sig dock fortfarande av korttidskontrakt inför renoveringar.
– Vid renoveringar behövs tomma lägenheter för att kunna evakuera hyresgäster med tillsvidarekontrakt vars lägenheter ska renoveras, skriver Marie Hedberg, presskommunikatör på mejl.
– När vi börjar planeringen av renovering går vi därför över till att erbjuda korttidskontrakt till nya hyresgäster.
Hon betonar att avtal om avstånd från besittningsskydd alltid måste godkännas av hyresnämnden först.
– Vi föredrar att ha så få korttidskontrakt som möjligt, då det är bättre för våra områden med hyresgäster som bor under lång tid. Men som det ser ut i dag behöver vi ofta ha det vid renoveringar, uppger Marie Hedberg.
Hon konstaterar dock att korttidskontrakt tillfälligt kan bidra till otrygghet i området, då det kan vara svårare att lära känna sina grannar om man bor på kortare tid. För att de boende ska känna sig tryggare har Rikshem ”alltid regelbunden kontakt med hyresgästerna under en renovering”, skriver hon.
Hyresbolag kan tillsammans med hyresgästen ansöka om avstående från besittningsskydd hos hyresnämnden (i artikeln kallat korttidskontrakt). Det innebär att hyresgästen fråntas besittningsrätten på hyresbostaden. Normalt gäller avståendet hus som ska rivas eller genomgå en omfattande renovering. Avståendet upphör vanligtvis efter fyra år. Besittningsskydd innebär att en hyresgäst har rätt att bo kvar i en lägenhet även om hyresvärden säger upp hyresavtalet.
Källa: Sveriges Domstolar
