Mikroskopisk chans att få upprättelse efter anmälan om diskriminering
Carina Johansson är en av alla de som gömmer sig i den anonyma statistiken av 738 anmälningar till DO.
Hon har en funktionsnedsättning som ger så svåra smärtor att hon inte kan röra sig utan hjälpmedel. Carina blev beviljad en el-skoter av hjälpmedelscentralen.
Som hyresgäst blev det problem. Carina kunde bara få ut skotern om hon garanterade att den stod inlåst. Men Örebro kommun hade bara några månader tidigare ändrat så att bostadsanpassningsbidraget inte längre beviljades för garage.
Att betala 20 000 ur egen ficka, hade Carina inte råd med. Därför kunde hon inte få ut sitt hjälpmedel förrän det statades en insamling på Facebook. Hon kände sig diskriminerad och gjorde en anmälan till DO.
– För mig var det ett solklart fall. Det var ju på grund av att jag är hyresgäst som jag inte kunde få min skoter. Den som bor i villa med mer plats eller eget garage hade fått ut den, säger Carina Johansson.
Men precis som för de flesta andra som anmäler diskriminering i bostadssituationer – tog DO inte ens upp Carinas fall till prövning. Det beror dels på en snårig juridik och på vad myndigheten prioriterar. Men också på att många av anmälningarna faller utanför vad som räknas som diskriminering. Däribland Carinas – och vi kommer till det snart.
En marknad fri från diskriminering?
Hem & Hyra har gått igenom statistiken för bostadsärenden av anmälningar, utredningar och konstaterade fall hos DO sedan 2015 till juni 2023.
Den visar att av 738 anmälningar har DO endas utrett 17. Ytterligare fem ärenden är pågående utredningar. Totalt motsvarar det tre procent av anmälningarna.
Och av de 17 som DO utrett har endast 2 lett till konstaterad diskriminering. Det vill säga tre promille av alla anmälningar.
Hur kommer det sig?
– Tidigare valde vi ut anmälningar där vi såg att en bedömning kunde ligga till grund för praxis. Men nu är ansatsen att ta sikte på ärenden där vi ser en möjlighet att bidra till upprättelse för den drabbade individen. Vi har fortfarande inte möjlighet att ta upp alla, utan gör en avvägning bland annat utifrån när det inträffade hände och utifrån hur allvarlig situationen är, säger Carolina Stiwenius som är jurist och sektionschef på DO:s rättsenhet.
Ord står mot ord
Med två konstaterade fall sedan 2015 kan man få intrycket att bostadsmarknaden är fri från diskriminering?
– Nej, den slutsatsen går inte att dra. En utredning speglar aldrig hela verkligheten, utan bara det som kunnat framkomma och vad som kan bevisas. Ofta står ju ord mot ord. Dessutom måste sambandet mellan att någon nekas bostad och diskrimineringsgrunderna vara tillräckligt tydligt för att diskriminering ska kunna konstateras, säger hon.
Ett exempel:
Bland de 17 fallen som utretts, finns ett där en man med arabiskklingande namn ställt sig i en bostadskö och sökt flera lägenheter – utan framgång. Hans chef, med svenskklingande namn, ställde sig i kön strax efteråt och blev omgående erbjuden bostad.
Men eftersom chefen hade högre lön, kunde inte DO konstatera att det var just den etniska tillhörigheten som var utslagsgivande. Därför – ingen konstaterad diskriminering.
– Det kan fortfarande vara etniciteten som gjort att en person inte fått en bostad, men vi måste kunna slå fast att det just är den etniska tillhörigheten som är anledningen för att det ska bedömas som diskriminering, förklarar Carolina Stiwenius.
För att bevisa det kan det behövas mejl, film eller ljudupptagningar där det framgår att anledningen till att man nekas bostad är någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se faktaruta nedan).
Två konstaterade fall
De två konstaterade fallen av diskriminering gäller funktionsnedsättning och ålder.
Det ena gäller en privatvärd i Härnösand som ville ta ut högre hyra på grund av förmodat ökat slitage eftersom mannen som skulle hyra hade en funktionsnedsättning. Redan när DO utredde saken, bad hyresvärden om ursäkt och insåg att han handlat fel.
Den andra konstaterade diskrimineringen gäller en stiftelse i Bromma som hyr ut till seniorer. Stiftelsen gjorde om sin bostadskö från att ha varit baserad på kötid, till att i första hand prioritera åldersgrupper mellan 55-69 år och i andra hand kötid.
Ett par som vid tillfället var 74 respektive 79 år, blev på det här sättet utan lägenhet, trots att de hade fler köpoäng.
– De gjorde fel och de har gjort om kösystemet efter DO:s utslag. Så vi är väldigt nöjda, det blev precis som vi ville, säger mannen som anmälde stiftelsen och som vill vara anonym.
När DO konstaterat diskriminering kan en privatperson välja att stämma hyresvärden i domstol, då kan även DO träda in som part för enskilda och kräva ersättning. Men anmälarna i det två fall där diskriminering konstaterats, har nöjt sig med upprättelsen och att hyresvärdarna bättrat sig.
Undantag för hyresvärdar
Dessutom faller en del anmälningar helt utanför vad DO hanterar, alltså anmälningar som enligt nuvarande lag inte räknas som diskriminering. Hur många ärenden det är, vet man inte.
– Vi kan få anmälningar där inte en specifik person är drabbad utan där man vill påtala ett fenomen eller där det helt enkelt saknas diskrimineringsgrund eller där man riktar sig mot privatpersoner i stället för företag och myndigheter, förklarar Carolina Stiwenius.
Även Carina Johanssons anmälan om att hon inte fick något garage till sin skoter, hör till anmälningar som faller utanför. För just när det gäller bostadsärenden är juridiken kring diskriminering ännu lite snävare.
Skyddet gäller enbart för att få tillträde till en bostad – alltså rätten att få ett hyreskontrakt. Men det gäller inte tillgänglighet vid funktionshinder. Så där restauranger och butiker är skyldiga att vidta åtgärder för att öka tillgängligheten för att inte diskriminera, är det i stället uttryckligen undantaget för hyresvärdar.
– Det är inte ovanligt att man upplever sig diskriminerad när man till exempel inte får en parkeringsplats nära bostaden eller anpassningar i hemmet. Men det faller utanför skyddet mot diskriminering, säger Carolina Stiwenius.
Är det ens någon idé att anmäla?
– Ja, det är viktigt att göra. Jag förstår om en del tänker att det inte är någon idé med tanke på utfallsfrekvensen. Men det riktar ljuset mot de strukturella problem som finns och ger oss kunskap om hur läget ser ut, säger Carolina Stiwenius.
Carina Johansson i Örebro är arg, men håller ändå med.
– Det gör mig rätt så förbannad faktiskt att så få anmälningar utreds. Men om jag känner mig utsatt för diskriminering igen kommer jag ändå att anmäla för jag tycker det är viktigt att det syns någonstans, säger hon.
- Kön.
- Könsöverskridande identitet eller uttyck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexuell läggning
- Ålder
Även om något är orättvist, är det inte säkert att det är diskriminering. För att man ska kunna konstatera diskriminering juridiskt behöver följande kriterier uppfyllas:
- En person har missgynnats eller kränkts.
- Det måste finnas ett samband mellan någon av de sju diskrimineringsgrunderna och det inträffade (utom vid sexuella trakasserier).
- Det måste ha skett inom de samhällsområden där lagen gäller. Till exempel inom arbetslivet, myndigheter, varor, tjänster och bostäder). Diskrimineringslagen gäller inte mellan privatpersoner eller innehållet i reklam eller medier.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen
