Dystert år för allmännyttan i Jämtland
För Östersundshem blev 2018 ett dramatiskt år med fiffelmisstankar, två uppmärksammade vd-byten och gigantiska nedskrivningar av värdet på fastigheter som ledde till en brakförlust med drygt 200 miljoner kronor.
Östersundshem har dock en ekonomiskt stark grund att stå på med anmärkningsvärt höga 62 procent i soliditet. Något som betyder att nästan två tredjedelar av tillgångarna är betalda med egna pengar och att skuldsättningen ligger på en för branschen ovanligt låg nivå.
”Det innebär att Östersundshem står väl rustat att klara nedskrivningarna, samt att vara en aktiv bostadsutvecklare i framtiden”, skriver också tillförordnade vd:n Christer Sundin i årsredovisningens vd-ord.
Desto mer bekymmersamt utgångsläge inför framtiden har Härjedalens kommuns bostadsföretag Härjegårdar.
Bolaget gjorde förra året en förlust med hela 21 miljoner kronor. Men ännu värre är att skulderna är nästan lika stora som tillgångarna och att vakansgraden i hyreshusen ökat på ett oroväckande sätt.
”Härjegårdar står inför fortsatt tuffa utmaningar under de kommande åren”, konstaterar Hans Heuser i vd:s sammanfattning.
Situationen som Härjegårdar befinner sig i kräver, enligt vd:n, aktiva åtgärder och politiska beslut utifrån ideologiska perspektiv.
Han varnar för att det inte går att utesluta rivningar i de kommundelar där det pekar nedåt och där fastigheterna är i dåligt skick.
Bergs Hyreshus har varit i ungefär samma situation som Härjegårdar. Men under 2018 gjorde Bergsföretaget en uppryckning som resulterade i plusresultat, högsta vinstmarginalen i länet och en något lättare skuldbörda att bära på.
För Årehus blev det däremot ett nytt år med minusresultat. Precis som för Härjegårdar är Årehus stora bekymmer inför framtiden att skulderna motsvarar en alldeles för stor del av tillgångarna.
Kombinationen dåliga resultat flera år i följd och höga skulder gör att Åreföretaget befinner sig i en bekymmersam situation när räntekurvan vänder uppåt.
Desto bättre kontroll har Krokombostäder, ett företag som utifrån hårda ekonomiska fakta framstår som välskött och stabilt i jämförelse med övriga allmännyttor i Jämtland. Förra årets vinst blev drygt 8 miljoner kronor.
Ett något svagare resultat men desto bättre lånesituation redovisar Strömsunds Hyresbostäder. Företagets soliditet på 52 procent innebär att mer än häften av tillgångarna är finansierade med egna pengar, vilket ger ett sunt utgångsläge inför kommande år.
Bräcke och Ragunda har inte längre någon fastighetsförvaltning i bolagsform. Enligt kommunboksluten gick uthyrningen av bostäder med ett litet plus för Bräcke och ett litet minus för Ragunda.
Företag | Resultat 2018 | Vinstmarginal | Soliditet | Omsättning | Resultat 2017 |
Bergs Hyreshus | 3,4 mkr | 14 procent | 7 procent | 90,2 mkr | – 61,8 mkr |
Härjegårdar, Härjedalen | – 21,3 mkr | ´- 11 procent | 2 procent | 183,7 mkr | – 3,9 mkr |
Krokomsbostäder | 8,1 mkr | 11 procent | 18 procent | 107,6 mkr | 6,7 mkr |
Strömsunds Hyresbostäder | 1,4 mkr | 3 procent | 52 procent | 55,3 mkr | 3,0 mkr |
Årehus | ´- 2,8 mkr | 4 procent | 6 procent | 93,8 mkr | – 0,7 mkr |
Östersundshem | ´- 207, 0 mkr | ´- 78 procent | 62 procent | 290,9 mkr | 36,4 mkr |
Totalt | ´- 218,2 mkr | ´- 9,5 procent | 25 procent | 821,5 mkr | ´- 20,3 mkr |
Ragunda kommun | ´- 0,7 mkr | 0,5 mkr | |||
Bräcke kommun | 0,7 mkr | 2,7 mkr |
Resultatet är hämtat från raden efter finansnetto i resultaträkningen och är inte påverkat av skattemässiga bokslutsdispositioner.
Vinstmarginalen visar hur stor vinsten är i procent per omsatt krona när alla kostnader utom räntorna är betalda. Vi har räknat rörelseresultat plus finansiella intäkter dividerat med nettoomsättningen. Modellen tar alltså inte hänsyn till hur verksamheten är finansierad.
Soliditeten visar hur stor andel i procent av tillgångarna som betalats med egna pengar. Resten är finansierat med lån. Vi har räknat eget kapital plus 78 procent av obeskattade reserver dividerat med tillgångarna.