Hyresgäster får digitala lägenhetslås – men skyddet är svagt mot elavbrott och åska
Att ha en tagg till porten och tvättstugan börjar bli standard för hyresgäster.
Sju av tio hyreshus har digitala lås till port och allmänna utrymmen.
Det visar en undersökning bland landets största värdar som Hem & Hyra har gjort.
Lägenheterna är nästa steg
Nu kommer nästa våg, digitala lås på lägenhetsdörrarna.
Det har fått Hyresgästföreningen och Sveriges allmännytta att göra en överenskommelse. Organisationerna har skrivit en gemensam rapport, där de listar ett antal rekommendationer till hyresvärdar.
En central punkt är att digitala lägenhetslås måste gå att öppna både in- och utifrån, även om internet och el försvinner.
Batterier eller nyckel
Reservström eller manuell nyckel behöver finnas. Det duger inte med lås som automatiskt går upp vid strömavbrott.
– Sådana kan vara okej i en allmän port, men inte till en lägenhet. Där måste dörren alltid gå att både låsa och låsa upp, säger Stefan Björk, nationell förhandlingsspecialist på Hyresgästföreningen.
App-lösningar i telefoner är olämpliga. Både av säkerhetsskäl och för att människor i alla åldrar ska kunna hantera låsen.
Lätta att kopiera
Värdar avråds även från att använda okrypterade taggar. De är för lätta att kopiera.
Hem & Hyra har frågat Sveriges största hyresvärdar hur de jobbar med digitala lås. Svaren visar att de flesta stora bostadsbolag just nu avvaktar teknikutvecklingen och väntar med att installera digitala lägenhetslås.
Men några har redan börjat sätta in digitala lås. Vissa har hållit på länge.
Ny lösning med nyckel
De flesta av de bolagen har valt elektromekaniska lås.
Sådana går att programmera. Samtidigt har de en fysisk nyckel och är inte beroende av batterier eller extern ström. Rörelsen när nyckeln vrids om alstrar tillräckligt med el.
Men det ser inte alltid ut så. Till exempel har Gävles kommunala bostadsbolag Gavlegårdarna byggt nyckelfria hus sedan 2006.
Har enbart taggar
Här har hyresgäster i 650 lägenheter endast taggar. Vissa av taggarna är av en äldre typ som är okrypterad, tvärtemot rekommendationerna.
Låsen har batteribackup som räcker mellan 12 och 24 timmar.
– Efter den tiden går det att låsa upp inifrån som vanligt. Men ska vi komma in från utsidan behöver vi tillföra extern batterikraft eller ta hjälp av en låssmed. Till allmänna utrymmen finns det nödnycklar, men inte på lägenhetsnivå, säger Erik Pettersson, gruppchef på Gavlegårdarnas fastighets-IT-avdelning.
Har ingen plan B
Han anser att Gavlegårdarna följer de rekommendationer som den nya låsrapporten sätter upp.
– Absolut. Det är den här modellen som man byggt passersystem på sedan 1990-talet. Vi följer de standarder som finns, säger Erik Pettersson.
Har ni någon plan B för längre strömavbrott?
– Nej, inte vad jag känner till. Det vi kan göra är att byta batterier. Men när strömmen försvinner brukar den komma tillbaka ganska fort, då rullar allt i gång igen. Risken att någon inte kommer in är mycket låg. Det har inte hänt hittills på 20 år.
Vårt civilförsvar vill att vi ska kunna klara upp till sju dygn utan ström. Vad gör Gavlegårdarna i en sådan situation?
– Då skulle vi vara tvungna att montera manuella låscylindrar. Men det finns ingen uttalad rutin för hur det skulle gå till. Om någon bestämmer att vi ska klara en längre tid, så måste man fatta nya beslut högre upp i bolaget. Om låsen ska klara en vecka utan ström skulle det krävas en betydligt kraftigare reservkraftsanläggning, säger Erik Pettersson.
Professorn: ”Låg säkerhet”
Stefan Axelsson är professor i digital forensik vid Stockholms universitet. Han säger att den digitala säkerheten i Sverige generellt är för låg. Digitala lås är inget undantag.
– Om det skulle bli krig så vet vi att elförsörjningen kan försvinna eller bli väldigt skakig. Vi har även sett exempel på att en angripare går in för att förstöra alla IT-system. Även om mekaniska lås också kan haverera så är de betydligt mer driftsäkra, säger Stefan Axelsson.
Mekaniska lås har funnits i 4 000 år och kunskaperna om vad som fungerar och inte är väl spridda.
En ung teknik som spretar
– Det speciella med digitala lås är att den branschen inte är så mogen än. För att veta hur bra ett lås fungerar måste du studera precis det systemet som är installerat i huset. Djävulen sitter i detaljerna, säger Stefan Axelsson.
En annan säkerhetsrisk för digitala lås är blixtnedslag. Den extremt höga spänningen kan bränna ut ett helt låssystem på en sekund.
Precis detta hände i bostadsområdet Skarpan i Linköping.
”Det var kaotiskt”
Efter blixtnedslaget gick det inte längre att ta sig in i trappuppgångarna. Det gick inte heller att boka tvättid eller komma in i tvättstugorna för att hämta tvätt som fanns där.
Även dörrarna till cykelförråden blev omöjliga att låsa upp.
– Det var ganska kaotiskt. Folk blev ju förbannade, säger hyresgästen Anita Utterström.
Hyresgästerna fick gå vakt
Hyresvärdens personal låste så småningom upp alla dörrar, som sedan fick stå olåsta i en vecka. Den lokala hyresgästföreningen mobiliserade sig och höll vakt tillsammans med en grupp nattvandrare.
– Det var obehagligt att vem som helst kunde komma in alla tider på dygnet. Det var ingen rolig tid, säger Anita Utterström.
Skarpan är inte det första kvarteret som drabbats. Kraftiga åskoväder förväntas bli vanligare i Sverige i takt med att klimatet blir varmare.
Men i Hem & Hyras enkät uppger bara 4 av 18 hyresvärdar att de har överspänningsskydd mot åska.
”Väldigt svårt att skydda sig”
Gavlegårdarna är ett av bolagen som inte har överspänningsskydd för låsen.
Erik Pettersson menar att sådana skydd ändå har en begränsad effekt.
– Vid en direktsmäll från blixten kan vad som helst hända, den kan förstöra all elektrisk utrustning i hela huset. Det är väldigt svårt att skydda sig mot. Men det har inte hänt hittills hos oss, säger Erik Pettersson.
Utelåst i 15 minusgrader
Digitala lås verkar även, precis som mekaniska, kunna påverkas av sträng kyla. Nyligen berättade Aftonbladet om John Ogunnoiki i Farsta, som blev utelåst i 15 minusgrader mitt i natten när han skulle slänga sopor. Taggläsaren i porten hade slutat fungera.
Professor Stefan Axelsson påpekar att på engelska finns det två ord för säkerhet: safety och security.
Om det inte går att komma in eller ut på grund av strömavbrott, blixtnedslag eller andra problem faller det under ”safety”. Men hur är det med ”security”? Ökad trygghet är det vanligaste argumentet för låsbyte.
Ingen effekt på inbrott
Uppgifter från bostadsbolagen själva pekar på att taggsystem kan minska problem med obehöriga som hänger i trapphusen.
Som Hem & Hyra berättat är det nu vanligare med inbrott i flerfamiljshus än i villor. Enligt Stefan Axelsson har digitala lås inte visat sig göra vare sig till eller från när det gäller bostadsinbrott.
– Däremot är det en stor vinst för fastighetsägaren att slippa en nyckelhantering som innebär en massa pill och kostnader. Det är ju alltid så när man byter system, vissa saker blir bättre, andra blir sämre. Och det som är bättre för fastighetsägaren behöver inte nödvändigtvis vara det för hyresgästen, säger Stefan Axelsson.
Höjer oftast hyran
Här kommer också frågan om hyreshöjningar in. I regel har digitala lås räknats som en höjning av bruksvärdet och givit värden rätt att höja hyran, oavsett om låsbytet samtidigt inneburit en långsiktig besparing för bostadsbolaget.
Hyresgästföreningens förhandlingsspecialist Stefan Björk säger att värdens eventuella vinst inte spelar någon roll för bruksvärdet.
– Är det något som den allmänna hyresgästen värderar så har det ett bruksvärde. Annars har det inte det, oberoende av vad det kostat att installera, säger Stefan Björk.
Måste tillföra nya funktioner
I den nya låsrapporten står det att eventuellt högre säkerhet och billigare nyckelbyten inte räcker som argument för högre hyra.
Ska låsen anses höja bruksvärdet så måste de tillföra nya funktioner för hyresgästerna.
– Till exempel att du kan släppa in någon i porten och i lägenheten på distans. Eller att du kan ge en granne tillfällig behörighet för att vattna när du är på semester, säger Stefan Björk.
LÄS MER INOM KORT:
• Eva såg digitala låset hackas: ”Hade inte känts jättesäkert att ha ett på min dörr”
• Åska orsakade kaos – Anitas lås utslaget i flera dagar
• Storvärden väljer bort digitala lägenhetslås: ”Inte tillräckligt bra system”
Hem & Hyra har gjort en enkät bland landets 20 största hyresvärdar och fått svar av 18.
Tillsammans äger värdarna som har svarat över 400 000 hyresrätter.
Hur många av bolagens hus har digitala lås?
69 % av värdarnas bestånd har digitala lås i portar och allmänna utrymmen.
Vad händer med portlåsen om strömmen går?
Den vanligaste lösningen är batteribackup. När batterierna tar slut öppnas oftast låsen automatiskt.
Vad händer om det börjar brinna?
Vid brand är det vanligast att hyresgästerna får ta sig ut med hjälp av vanliga låsvred. Ibland låser dörrarna upp sig automatiskt när larmet går, men det är inte så vanligt.
Finns det skydd mot åska?
Oftast inte. Bara 4 av 18 värdar uppger att de har överspänningsskydd mot blixtnedslag.
Hur många bolag har digitala lås även till sina lägenheter?
5 av 18 värdar har digitala lås till en större mängd lägenheter eller planerar att installera det. Ytterligare 5 värdar har digitala lägenhetslås i enstaka hus.
Vilken sorts lägenhetslås är vanligast?
De flesta bolag som installerar digitala lägenhetslås har valt elektromekaniska lås. De låsen går att programmera, men har en fysisk nyckel och är inte beroende av batterier eller extern ström.
Värdar som svarat på enkäten: AB Bostaden, Bostadsbolaget, Familjebostäder Göteborg, Familjebostäder Stockholm, Gavlegårdarna, Heimstaden, HSB (Stockholm, Göteborg och Malmö), Mimer, MKB, Poseidon, Rikshem, SBB/Sveafastigheter, Svenska Bostäder, Stockholmshem, Stångåstaden, Uppsalahem, Victoriahem, Örebrobostäder.
Lämnade inga svar: Stena Fastigheter och Willhem.
