HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Planen som ska ta Härjegårdar ur krisen

Härjedalen Krisdrabbade Härjegårdar har en plan. Företaget koncentrerar sig nu på tre huvudorter, säljer av i övriga kommundelar och krymper den egna organisationen. 2021 ska företaget gå med vinst igen enligt vd:n Hans Heuser.
Foto: Privat
"2021 ska vi gå med vinst igen", säger Härjegårdars vd Hans Heuser.

Hem & Hyras bokslutsgenomgång, läs här, visade att det går tungt för de allmännyttiga, kommunägda bostadsföretagen i Jämtlands län.

Tre av åtta kommuner har redan valt att flytta den olönsamma uthyrningen av bostäder från aktiebolag in i den kommunala förvaltningen. Och av de fem bolag som finns kvar har två gått med förlust flera år i följd.

Läs ocksåGranskning: Två av tre studenter missar bostadsbidraget – "nästan 10 000 kronor på ett år"

Värst är situationen för Härjegårdar i Härjedalen som förra året gick back med 27 miljoner och hade varit konkursmässigt om inte kommunen skjutit till 30 miljoner i en räddningsaktion.

– Men vi har en åtgärdsplan. 2020 är ett år då vi gör en massa saker. 2021 ska vi gå med vinst igen, säger vd:n Hans Heuser.

Planen går ut på att helt koncentrera verksamheten till huvudorterna Sveg, Hede och Funäsdalen.

Läs ocksåMinussiffror för tre av länets allmännyttor

Ytterhogdal och några mindre byar har Härjedalens kommunala bostadsbolag redan lämnat. I Vemdalen är några fastigheter sålda. I Lillhärdal letar man fortfarande köpare.

Parallellt med försäljningarna ser Härjegårdar över sin egen organisation med avsikten att krympa kostymen och minska kostnaderna.

– Vi kan ju inte bara göra oss av med fastigheter utan att röra organisationen.

Läs ocksåNytt tungt år för Jämtlands allmännytta

Den geografiska utmaningen med få lägenheter utspridda över en stor glesbefolkad kommun – den till ytan tredje största i Sverige – med 10 000 invånare på nästan 12 000 kvadratkilometer är en av orsakerna till att Härjegårdar fyra år i följd misslyckats med att få intäkter och utgifter att gå ihop.

– Avstånden gör ju sitt till. Det optimala hade varit om vi haft alla tusen lägenheterna i en enda fastighet, en pinne rakt upp bara, säger Hans Heuser.

Andra orsaker till Härjegårdars blodröda siffror är att ett stort, eftersatt underhållsberg gjort sig påmint och att Härjedalen har landets näst högsta taxebundna kostnader för värme, vatten och el.

Dessutom tappade bostadsföretaget betydelsefulla hyresintäkter när politikerna beslutade om en kraftig minskning av antalet platser på de äldreboenden där bolaget står för fastighetsförvaltningen.

I Ragunda, Bräcke och Berg har kommunerna tagit konsekvensen av att bostadsbolagen inte orkat gå runt av egen kraft genom att avbolagisera uthyrningen av bostäder.

Någon sådan diskussion förs inte i Härjedalen. I alla fall inte öppet.

– Jag vet inte hur snacket går inom politiken. Men det är inget som kommit till min kännedom att det skulle finnas sådana planer, säger Hans Heuser.

Vad är största fördelen med att driva den allmännyttiga bostadsuthyrningen i bolagsform?

– I ett bolag blir allting väldigt tydligt. Vi vet exakt vad som måste göras och vi har en plan för det. Det är inte alls säkert att det vore lika självklart om vi var en del av en kommunal förvaltning.

– Får vi bolaget på fötter och börjar göra vinster igen kommer vi också att kunna investera de pengarna i det egna fastighetsbeståndet och ta itu med eftersatt underhåll. Men är man i en förvaltning kan vinsterna gå till att täcka upp underskott i exempelvis skolan eller socialförvaltningen.

Läs också Kopparstaden tjänar mest - minus för tre bolag Kämpigt för de små allmännyttorna i Värmland

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.