Rapport: Svårt att bygga lägenheter som folk har råd med

Släppet av rapporten ”Hinder för bostadsbyggande” sammanföll av en ren slump med en sammanställning över byggandet 2017 som Statistiska centralbyrån publicerade på måndagen. Den visar att det förra året färdigställdes drygt 48 000 bostäder i nybyggda hus. Därutöver tillkom knappt 3 400 bostäder genom ombyggnad, vilket innebär att 2017 blev det bästa året för nya bostäder sedan 1992.

SCB:s siffror visar också att andelen nybyggda hyresrätter varierar kraftigt runt om i landet. I Storstockholm var 30 procent av de lägenheter som stod klara förra året hyresrätter. I Storgöteborg och Stormalmö var andelen hyresrätter 41 respektive 59 procent. Samtidigt var nästan två av tre nya lägenheter i resten av landet en hyresrätt, vilket innebär att rikssnittet hamnade på knappt 50 procent.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Det kunde ha blivit fler hyresrätter, konstaterar Hyresgästföreningen. Detta efter att ha frågat 26 bostadsföretag om vad de anser vara de största hindren för nyproduktion. Svaret blev byggkostnader, problem med planprocessen och att hyrorna i nyproduktion blir alltför höga.

Bristande konkurrens som driver upp byggkostnaderna var det vanligaste svaret från de 26 bostadsföretag som svarade på enkäten. En av anledningarna är högkonjunkturen, som ökar efterfrågan både i Sverige och utlandet och som i sin tur trissar upp kostnaderna. Det är inte den första utredningen som kommer fram till den slutsatsen. Konkurrensverket har tidigare konstaterat att lönsamheten har varit så pass god att byggföretagen inte har prioriterat att pressa underleverantörernas priser.

Det näst vanligaste svaret i Hyresgästföreningens enkät var att det saknas en efterfrågan på hyresrätter, i alla fall med den hyresnivå som krävs för att det ska löna sig att bygga dem. Investeringsstödet är en del av lösningen på detta, menar Margareta Björkvald och Stefan Runefeldt som har författat Hyresgästföreningens nya rapport.

Läs ocksåMyndighet: För lite konkurrens när bostäder byggs

Detta trots att enkätsvaren visar att stödet främst används på marknader som klassificeras som svaga. Bland storstadskommunerna är det till exempel bara Malmö som har använt sig av stödet. Dessutom hade bara var tionde lägenhet som de 26 bostadsbolagen byggt fått del av stödet.

De båda politiker som hade bjudits in för att diskutera rapporten hade skilda åsikter om effekten av det.
– Jag tror att investeringsstödet har varit viktigt för att få i gång byggandet, säger Socialdemokraternas bostadspolitiska talesperson Johan Löfstrand. Som exempel nämner han nya hyreslägenheter som har byggts i centrala Vadstena – lägenheter som han också säger är de dyraste lägenheterna i hela kommunen. Trots det anser han att stödet har varit någorlunda framgångsrikt, även om han gärna skulle se att fler använde det.

Moderaternas bostadspolitiske talesperson anser att stödet inte har fungerat.
– Förklaringsgrunden för varför man ska ha det här investeringsstödet har förändrats med tiden, säger Mats Green. Han vill i stället använda pengarna till bostadsbidrag.
– Pengarna ska inte gå till byggbolagen, utan till den som sätter nyckeln i låset.

Läs ocksåByggkostnader ökar på grund av högkonjunkturen

Ännu ett hinder för bostadsbyggande som rapporten identifierar är långa planprocesser. Även här har konkurrensverket kommit fram till samma slutsats. Det faktum att planprocessen ser olika ut i olika kommuner innebär att byggbolagen drar sig för att arbeta på fler orter än vad som är hanterbart, vilket leder till färre anbud och högre kostnader.

Moderaternas och Socialdemokraternas bostadspolitiska talespersoner var eniga om att planprocessen inte alltid är optimal och den största kritiken framfördes av Mats Green (M). En av anledningarna är att han tidigare har varit kommunalråd i Jönköping.

– Det är Sveriges riksdag som har begränsat kommunernas möjligheter, säger han och lägger till att det krävs reformer som gör att man kan ”plocka hela år från planprocessen”. Han var också självkritisk till hur Alliansen hanterade frågan när de hade regeringsmakten.

Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder var också på plats när rapporten presenterades.

– Jag tycker att det är bra att vi får en diskussion kring hur vi ska bygga så att folk får råd att bo. Jag tycker att skillnaden mellan de politiska partierna blev tydlig. Hyresgästföreningen är för investeringsstöd – fram till dess att vi får en skattereform – och till den som inte är för investeringsstöd säger jag: Vad är alternativet till investeringsstöd? De nyproducerade hyresrätter som nu kommer ut har människor inte råd att bo i. Då måste man hitta ett annat alternativ och jag tror inte att något politiskt parti kommer att avsätta så mycket pengar att man klarar det med bostadsbidrag, då får man också kommat med ett annat alternativ… och gärna en skattereform.

Den skattereform Marie Linder nämner handlar om att utjämna de skattemässiga förhållandena mellan hyresrätter och bostadsrätter, bland annat ränteavdraget.

Frågan är hur många bostäder som hade byggts under 2017, det bästa året sedan 1992, om inte de hinder som både Hyresgästföreningen och Konkurrensverket har konstaterat hade funnits. En annan fråga är också hur man kommer tillrätta med dem så att fler lägenheter byggs, dessutom sådana som fler har råd med. Kanske vi får svaret i valrörelsen.