Så förändras bostadsbidraget i regeringens nya budget
Enligt regeringens höstbudget som presenterades på onsdagen var 81 procent av de hushåll som mottog bostadsbidrag i december förra året barnfamiljer. 72 procent av dessa var ensamstående föräldrar med barn.
Nu föreslår regeringen tre förändringar av bostadsbidraget som ska gynna den här gruppen. I höstens budgetproposition ingår ett höjt umgängesbidrag till föräldrar med tidvis boende barn, höjda inkomstgränser under en fyraårsperiod och ett nytt särskilt bidrag för barn som bor växelvis.
– Barn bor varannan vecka eller på annat sätt växelvis hos båda föräldrarna redan idag. Då måste också bostadsbidraget vara anpassat efter den verkligheten, säger socialminister Annika Strandhäll (S) till Hem & Hyra.
I oktober förra året skrev Hem & Hyra om att bostadsbidraget skulle ses över. Redan då planerade regeringen för ett nytt bidrag för barn som bor växelvis. I budgeten bekräftas nu att ett sådant bidrag ska införas. För 2018 föreslås att 59 miljoner kronor satsas på det nya bidraget, därefter 135 miljoner kronor för 2019 och 207 miljoner kronor för 2020.
Enligt det förslag som regeringen kommer att presentera i veckan, som Hem & Hyra tagit del av, är det inte längre folkbokföringen som styr vilken förälder som får bostadsbidraget. Även den förälder där barnet bor växelvis har rätt till bostadsbidrag, upp till 1 300 kronor för ett barn. Bidraget baseras på inkomsten.
På onsdagen stod det också klart att regeringen vill höja barnbidraget med 200 kronor i månaden, vilket också skulle komma dessa familjer till del.
En av de stora bristerna med bostadsbidraget, som också tas upp i budgetpropositionen, är att många blir återbetalningsskyldiga. Senaste siffran, för 2015, var att 36 procent av hushållen fick för högt bidrag och därmed en gemensam skuld till staten på 677 miljoner kronor.
Försäkringskassan välkomnar reformerna men tror inte att de kommer att göra att färre personer blir återbetalningsskyldiga.
– Jag känner mig osäker på om de här förändringarna gör skillnad avseende återkrav. Jag tror det är andra saker som krävs för det, säger Alexandra Wallin, chef för avdelningen barn och familj på Försäkringskassan.
Hade det varit önskvärt att bostadsbidraget träffade mer rätt?
– Ja, jag tycker att det vore bra om man såg över konstruktionen för att se om man kunde göra det enklare på något sätt, så att fler kunde få rätt från början. Jag tycker det är en svårighet att så många hamnar i återkrav. Det försöker vi jobba med på alla sätt vi kan, men det går inte att ta sig hela vägen med den konstruktion vi har idag.
Även Annika Strandhäll medger att förändringarna inte löser detta problem, men säger att hon har för avsikt att återkomma i den frågan.
– Det finns en rädsla för återbetalningsskyldighet, det gör att färre än vad som har rätt till bostadsbidraget söker det. Att vi höjer inkomstnivåerna gör att det kommer fler till del, säger hon.
I dag baseras bostadsbidraget på var barnet är folkbokfört. Den föräldern kan få 1 500 kronor och den förälder där barnet inte är skrivet kan få ett umgängesbidrag, på 300 kronor.
I det nya förslaget får den förälder där barnet är skrivit fortfarande upp till 1 500 kronor. Men den förälder där barnet bor växelvis kan få upp till 1 300 kronor i bostadsbidrag. Dessutom höjs umgängesbidraget från 300 till 500 kronor.
Samtidigt vill regeringen ta bort det underhållsstöd som idag kan betalas ut vid växelvist boende.
Bidraget är inkomstbaserat och minskar vid inkomster på över 127 000 kronor. Denna gräns höjs i det nya förslaget till 135 000 kronor år 2018, 142 000 kronor år 2019, 148 000 kronor år 2020 och 150 000 kronor år 2021.
Förändringen föreslås träda i kraft den 1 mars 2018.
Källa: Regeringen.
