HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Sabos vd tveksam till inkomsttak

Nyheter Sabos nye vd Anders Nordstrand är tveksam till planerna på att införa ett inkomsttak för vissa lägenheter. Och han vill inte ge hyresgäster utökade rättigheter vid renovering.

Uppmärksamheten kring projektet Frihamnen i Göteborg har varit stort. I går kunde Hem & Hyra berätta att det finns planer från politiskt håll att viga var fjärde hyresrätt i området åt personer med låga inkomster. Det ska därför finnas ett inkomsttak för hur mycket hyresgästerna ska få tjäna. En maxgräns på runt 17 500-23 300 kronor i månaden för de billigaste lägenheterna skulle kunna bli verklighet.

Idén är omtvistad. Modellen påminner om så kallad ”social housing”, bostäder bara för fattiga, som finns i de flesta europeiska länder, men som en majoritet av riksdagspartierna är emot.
Anders Nordstrand är ny vd på Sabo, som organiserar landets kommunala bostadsbolag, däribland dem i Göteborg, hyser ”viss tveksamhet” kring förslaget. Det berättar han i en intervju med Hem & Hyra.  

Läs ocksåDärför vill ukrainska paret stanna i Sverige: ”200 år av neutralitet”

– Utifrån det hyressättningssystem vi har är ju tanken att alla ska kunna få en lägenhet via allmännyttan. Ett inkomsttak reser en del frågor, men jag vill inte kalla förslaget för social housing.

Drygt 300 kommunala bostadsföretag är medlemmar i Sabo. Omkring 25 av dem har tagit och tar ett extra stort ansvar för den stora ström av asylsökande som kommit till Sverige. Sabo har tidigare sagt att lagen om eget boende (Ebo) borde förändras. Det är något som Anders Nordstrand ställer sig bakom. För att klara av att ta emot de antal flyktingar som fått uppehållstillstånd har kommuner börjat ge förtur i bostadskön till flyktingarna. I Hem & Hyras stora undersökning uppger 36 procent av kommunerna att de använder sig av förtur till förstahandskontrakt.

– På vissa håll är situationen akut och jag förstår att man ändrar reglerna. Men det kan bli olyckligt när man ställer grupp mot grupp, säger Anders Nordstrand.
Han lyfter gärna fram ett exempel från kommunala Mimer i Västerås, där han tidigare var vd. Tack vare att bostadsbolaget helt tagit bort inkomstkravet för att få en lägenhet, så kunde en flyktingfamilj som ställt sig i bostadskön under halvåret på anläggningsboendet få förstahandskontrakt till en nyproducerad lägenhet.

Läs ocksåViktoria från Kiev bor i studentrum – så skapar värdarna rum åt flyktingar

– Även om de fick försörjningsstöd till hyran så fick de lägenheten tack vare kötiden, säger Anders Nordstrand.

Ett annat projekt för att hjälpa till med flyktingmottagandet är kombohus duo, som varit en utveckling av Sabos hyllade kombohus som pressat byggpriserna. Idén går ut på att bygga hus som Migrationsverket skulle hyra i sex år, för att sedan bli trygghetsbostäder för äldre. Några kommunala bostadsbolag låg i startgroparna för att dra igång byggprocessen, men i och med att flyktingströmmen minskat drastiskt så ligger dessa planer i malpåse.
Någon ny ramupphandling av kombohus är inte heller aktuell. Byggpriserna är så höga att det just nu inte är klokt att gå ut med en ny förfrågan, enligt Sabos vd. Däremot erbjuder man bostadsbolagen hjälp med upphandling av nya hus enligt ett standardiserat system, kombohus flex.

Vid sidan av att bygga nytt har många Saboföretag ett stort underhållsbehov av de befintliga husen. Inte sällan uppstår diskussioner med enskilda hyresgäster och med Hyresgästföreningen som tycker att höjningen på den månatliga avin blir ohemult hög. Det pågår en utredning som initierats av regeringen om ökat inflytande för hyresgäster vid renovering. Anders Nordstrand vill emellertid inte se några förändringar av nuvarande lagstiftning.

Läs ocksåDe boendes seger blev kortvarig – nu tvingas de acceptera nya kökLinda Petersson bor med fyraårige sonen Oliver i en trea på Ernst Kristenssons gata i Lunden. Hon är tveksam till om de kommer att bo kvar efter den kostsamma stamrenoveringen. ”Jag hamnar inte på bar backe, men jag får lägga betydligt mer på att hyra i stället för att leva och hitta på saker med min son.”

– Det är våra medlemsföretag som är fastighetsägare och har det långsiktiga ansvaret. Ägaren av huset måste bestämma vad som ska göras. Däremot finns det säkert anledning att titta på hur man kan involvera de boende mer i ombyggnaden.

Hur det bestämda svaret kommer att påverka relationen mellan Sabo och Hyresgästföreningen återstår att se. Under hans företrädare Kurt Eliasson var förhållandet, åtminstone utåt sett, gott. På Hyresgästföreningens förbundsstämma i somras var han inbjuden gästtalare, stannade på middagen och dansade kvällen lång. Även Kurt Eliassons efterträdare vill ha en bra relation med Hyresgästföreningen, men understryker samtidigt att organisationerna ibland kan ha olika intressen, bland annat vid ombyggnader.

– Vi ska inte sticka under stolen med att samarbetet lokalt inte alltid funkar så bra. Där har både vi inom Sabo och Hyresgästföreningen en stor uppgift.

Läs också Grannarnas kamp: ”Låt familjerna bo kvar” Bostad högsta prioritet för ukrainska flyktingfamiljen

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.