Sandras kommun tynar bort – tappar allt fler invånare: ”Jag tror inte vi är kvar om tio år”
Tvåbarnsmamman Sandra Salonen har sett orten förvandlas. Hon är ursprungligen från Kisa men har bott i Högsby kommun i 17 år.
Kommunen, som ligger strax nedanför Oskarshamn men en bit inåt landet, försvinner alltmer. Högsby anses ha haft boende sedan tidig järnålder. Flera ortsnamn viskar om arv från vikingatiden, och Högsby kyrka har anor från 1200-talet. Själva orten ligger vackert vid Emån, men befolkningen minskar för varje år.
– Jag tror inte vi är kvar om tio år. Man märker att samhället dör ut. Det är inte som det var för ens tio-femton år sedan, säger hon.
Sandra Salonen bor med sina två döttrar på Ringvägen i Högsby, ett område med hyreshus som det kommunala bostadsbolaget pekar ut som potentiella rivningsobjekt. Tidigare har de bott i Ruda, men flyttade in till centralorten för att få bättre förbindelser. Nu har de nära till mataffärer och skola, även om Sandra upplever en stökig miljö i området.
– Där är en tom etta i mitten. Det är lite tomt i det huset och i det och längre fram.
Flyttvågen från glesbygden
Sandra pekar runt omkring sig mot de andra hyreshusen. Hon har sett hur kommunen har förändrats, hur folk flyttar därifrån eller dör.
– Det är inte mycket nyinflyttningar. De tog bort ett hus som stod där borta, ett tvåningshus med hyreslägenheter för drygt tio år sedan. Jag bodde mittemot här då.
Glesbygden blir allt glesare.
Kommunen Högsby bildades 1971, då var invånarantalet 8 322. Befolkningstrenden har varit negativ sedan dess. Antal invånare sista juni i år var 5 227, ett tapp med 94 personer bara från årsskiftet. Som en konsekvens har många lägenheter stått tomma i ytterområdena, enligt en artikel i Barometern för ett år sedan har det privata bostadsbolaget Stångåkonsult över 100 tomma lägenheter i Högsby.
Har sålt i ytterområden
Det kommunala bostadsbolaget Högsby bostad har sålt av lägenheterna i ytterområdena och har bara kvar hyreshus inne i själva staden Högsby, de äger i dagsläget 330 lägenheter.
– Vi har inga problem med vakanser, men vi har inte tillräckligt med pengar för att rusta upp lägenheterna heller, säger Christer Holmgren, vd för Högsby bostad.
Det kommer behöva rivas fler hyreshus på Ringvägen tror Holmgren, även om Högsby inte har haft någon rivningsvåg som i till exempel grannkommunen Hultsfred.
Under flyktingvågen 2015 fylldes husen på Ringvägen av flyktingar. Idag finns där en del tomma lägenheter, och området har fått lite av en miljonprogram-stämpel på sig menar han.
– Jag skulle tippa att utav de fyra hyreshus som finns kvar kommer det försvinna ett vart tionde år. Inom en femårsperiod kommer nog ett av dem rivas för att ersättas med marklägenheter.
Stadsbilden förändras
Det är inte bara befolkningen som minskar i kommunen, även åldersstrukturen förändras. I Högsby har gruppen 65-plus stadigt ökat, från 21 procent av befolkning 1970 till drygt 30 procent av befolkningen 2024. Samtidigt minskar åldersgruppen 20-44.
De äldre bor ofta i villor med låga boendekostnader och söker efter attraktiva boenden med rätta förhållanden, som hiss eller marklägenheter. På Allégatan i centralorten har det byggts fyra marklägenheter uppdelat på två fastigheter.
– Där har vi ett jättestort intresse. Det var flera stycken i det området som hade villor och inte ville flytta därifrån, då kunde de flytta in i de nybyggda lägenheterna istället. Vissa marklägenheter har vi nästan kö på, blir någon ledig så går den direkt, säger Holmgren.
”Vi behövde inte ens stå i kö”
Ingegerd Lönn och Stig Holgersson flyttade in för två år sedan på just Allégatan. De ägde tidigare ett hus.
– Vi behövde inte ens stå i kö, vi hörde att de skulle bygga och anmälde oss tidigt, säger Ingegerd.
– Det är nära till affären och kollektivtrafiken, vi bor väldigt centralt och bra, säger Stig.
De äldre blir kvar. De yngre flyttar. Vissa blir kvar och jobbpendlar till Scania i Oskarshamn , andra jobbar inom vård och omsorg. Men kommunen blöder i befolkning. Stig och Ingegerd är inte förvånade.
– Ta en titt på Storgatan, det är inte roligt, här finns ingenting. Det är apotek och bank, sen är det sex frisörer tror jag, menar Ingegerd.
– Det är nog få jobb också, säger Stig.
Sysselsättningsgraden var bara 74,5 procent 2023 enligt Ekonomifakta.se, som är en del av Svensk näringsliv. Sjätte lägst i landet. Högsby kommun är också Sveriges fattigaste enligt SCB, om man räknar invånarnas nettoinkomst.
Behovet av nya unga invånare är stort. För att få fler att flytta in i avfolkade kommuner vill man ofta skapa flyttrörelser, det vill säga få de äldre att flytta från villor till lägenheter, så att yngre kan flytta in i de frigjorda villorna.
Högre hus försvinner
Christer Holmgren ser framför sig en ort med en allt lägre profil på höjden. Högre hus kommer med tiden att försvinna tror han.
– Det kommer bli färre lägenheter i framtiden. Till exempel att vi river ett hus med åtta lägenheter och ersätter det med en byggnad med fyra eller sex lägenheter i. Vi kommer inte ha så många större hyreshus kvar, förutom de vi nu går in och helrenoverar via SBO.
Statlig hjälp
SBO, Statens bostadsomvandling, är ett statligt bolag som bildades 2003. Sedan 2011 har bolaget prioriterat just äldres boenden, från att tidigare ha fokuserat på att göra om vakanta fastigheter till HVB-hem, personalbostäder med mera.
Bolaget fick i starten 540 miljoner kronor i finansiering. I slutet av 2020 fick de till slut ytterligare 300 miljoner av den förra regeringen i finansiering, något som Hem & Hyra skrev om.
Högsby kommun har tagit hjälp av SBO för att få två hyreshus omgjorda till 65-plusboenden. I den uppgörelsen köper SBO husen och renoverar, medan det kommunala bostadsbolaget förvaltar, betalar årshyra, och plockar in hela intäkten. Ett av husen på Storgatan är nu tillbakaköpta, på det viset har kommunen sparat flera miljoner.
– Det vi köpte tillbaka kostade 17 miljoner, det kostade 35 miljoner för fem år sedan att bygga om. Nu har vi två andra fastigheter på gång också. Det går runt i alla fall, säger Christer Holmgren.
Staten ger via SBO ett stöd till kommunerna som i princip innebär mellanskillnaden mellan produktionskostnaden och värdet på fastigheten.
”Allmännyttan har utmaningar”
En ombyggnation med totalrenovering kan innebära nya funktioner de äldre behöver, så som hiss.
– Vi kanske kan vara en pusselbit för att stödja de här lokalsamhällena så gott man kan. Allmännyttan har utmaningar och det kostar att investera, det finns många fastigheter med ett stort underhållsbehov och många kommuner kämpar med att få pengarna att räcka till allt. Då kan svenska staten genom SBO göra en insats och finansiera hela ombyggnationen till bostäder för äldre, säger Ann Eriksson, vd för SBO.
Det kan få positiva samhällseffekter enligt dem själva. I SBO:s egen beskrivning av sitt uppdrag står det:
”Det frigör andra bostäder, gynnar flyttrörelser och stärker det lokala näringslivets möjligheter att rekrytera arbetskraft till orten.”
Byggt i 42 kommuner
De har på tjugo år byggt fastigheter i 42 kommuner, de allra flesta i Svealand och Norrland. Högsby kommun är för närvarande tillsammans med Hultsfred, Virserum och Nossebro de enda orter i Götaland som får hjälp av SBO, men diskussioner förs även i Borgholm, Uppvidinge och Mariestad.
– Vi ser sedan ett par år tillbaka att det är ett väldigt stort intresse för de här typen av insatser och projekt. Vårt projektportfölj fylls på i hög takt.
Kan ni möta det stora intresset?
– Idag kan vi det, men på sikt så kommunicerar jag till styrelsen att vi behöver se över det. Det är helt och hållet ett ägarbeslut, säger Ann Eriksson.
Hjälpen från SBOär en nödvändighet anser Högsby bostads vd, och menar att avfolkningen anstränger kassan.
– Långsiktigt är det här med avfolkningen ett problem, det kommer kosta pengar.
För Sandra Salonen kvittar det vad som händer med Ringvägen eller hjälpen från SBO. Hon kommer inte vara kvar för att se fler hus rivas. I höst flyttar hon och hennes två döttrar in till centrum, cirka nio minuters promenad från där de bor nu, på andra sidan ån.
– Det blir lugnare, det är mycket bråk och kriminalitet här och polisen kör ofta, säger hon.
- SCB:s prognos för befolkningsutvecklingen visar att invånarantalet ökar. År 2040 beräknas Sverige ha 11 miljoner invånare – en ökning med cirka 380 000 personer jämfört med slutet av 2024.
- Samtidigt visar prognosen att ökningstakten successivt kommer att minska samt att det råder stora lokala skillnader. Sju av landets 21 län väntas minska i folkmängd.
- SCB:s prognos bygger på analyser av födelse, dödlighet och flyttningar. Orsaker till att vissa kommuner blir färre är bland annat för att fler dör än föds, folk flyttar till andra delar av landet och utrikesinflyttningen inte väger upp detta. Andelen äldre, särskilt 85+, ökar i hela landet och då andelen barn och unga minskar, får många kommuner en allt mer åldrad befolkning.
