SKL: Inte markpriserna som hindrar bostadsbyggande
I debatten om bostadsbyggande får ibland kommunerna klä skott för att de säljer sin mark för dyrt och att det trissar upp produktionskostnaderna, alternativt hindrar att det byggs tillräckligt.
Nu vill SKL slå hål på det med hjälp av en undersökning, där de har frågat landets kommuner vilka markpriser de tog ut under 2016.
– Det har varit mycket diskussion om kommunernas markpriser och det är viktigt att utgå ifrån fakta. Därför har vi ställt frågor till våra medlemmar, säger Ann-Sofie Eriksson, sektionschef på SKL.
80 kommuner svarade att de har sålt mark för byggande av hyresrätter. Av dem fick 80 procent i genomsnitt 2 500 kronor eller mindre per kvadratmeter. Resten fick mellan 2 500 och 5 000 kronor per kvadratmeter.
Av de 83 kommuner som sålde mark till bostadsrättsprojekt hade några enstaka fått mer än 10 000 kronor per kvadratmeter, men de allra flesta sålde för mindre än 2 500 kronor per kvadratmeter.
– Det är inte så mycket i förhållande till de totala kostnaderna. Det är alltså inte priset på kommunal mark som gör det svårt att bygga bostäder i Sverige, säger Ann-Sofie Eriksson.
Martin Hofverberg, chefsekonom på Hyresgästföreningen, tycker det är en intressant rapport för att den ger en nyanserad bild av hela landet och inte bara den upptrissade situationen där marknaden är som hetast.
Hur stor betydelse har markpriset egentligen?
– Om den totala produktionskostnaden är 40 000 kronor, då kan 2 500 kronor i högre markpris tyckas vara en ganska marginell skillnad. Men å andra sidan kan det vara skillnaden mellan att man får ihop kalkylen eller inte. Om ett projekt blir av eller inte – eller att det blir bostadsrätt i stället.
SKL frågade också kommunerna om de har ställt olika krav vid försäljningen av mark. 111 kommuner svarade att de har krävt att bygget startas inom en viss tid. 41 hade ställt krav på gestaltning och 22 att byggaren ska lämna bostäder till särskilda grupper, exempelvis för sociala behov. Tre hade krav på låga hyresnivåer.
Martin Hofverberg tycker att det är en bra väg att gå.
– Om kommunen gör avsteg från att sälja till högstbjudande, då kan man säga att då ska ni göra något för oss. Till exempel tävla om lägsta hyran eller att lägga mer pengar på utformningen av gemensamma utrymmen. Sådant kan kommunerna göra mer av, det är i högsta grad rimligt.
