HemHyra.se använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare. Läs mer om Cookies

Hon skrev sig hos en kompis för att få viktig post – nu nekas Mariam medborgarskap

Malmö Under 67 dagar var den hemlösa mamman Mariam skriven hos en vän, samtidigt som hon bodde i socialtjänstens akutboenden. Nu åtalas hon när åklagaren testar ny lagstiftning. Drömmen om svenskt medborgarskap har krossats. "Jag grät när jag öppnade brevet från åklagaren", säger hon.
Foto: Anders Paulsson

Hennes ögon tåras när hon berättar om hösten för ett år sedan. Då var den lilla familjen – Mariam, hennes man och ettåriga dotter – hemlös efter att kvinnan som de varit inneboende hos hade flyttat. Lösningen blev tillfälliga akutboenden via socialtjänsten i Malmö. Det handlade enbart om några få månader innan de skulle kunna flytta in i en egen lägenhet med ett efterlängtat förstahandskontrakt. Det kontraktet var redan klart. Under tiden skrev hon sig hos en kompis vid Värnhemstorget för att kunna ta emot sin post.

Det skulle hon aldrig ha gjort. Sedan två år tillbaka är det olagligt att låta registrera falska uppgifter i Skatteverkets folkbokföringsregister. Och nu testas den färska lagtexten mot Mariam. Hon står åtalad för brott mot folkbokföringslagen. Åklagaren vill att hon döms till böter. Rent konkret handlar rättsfallet om en period på 67 dagar då hon var skriven på kompisens adress, där hon aldrig bodde.

Läs ocksåVärd vill ha hjälp av Skatteverket: ”Borde få mejl när någon skriver sig”

– Jag grät när jag öppnade kuvertet från åklagaren. Det sista jag vill är att bryta mot lagen i Sverige. Jag visste inte ens att man inte fick göra så.

Hon är i trettioårsåldern och kom till Sverige för sju år sedan. När vi träffar henne skiner solen över gården där hon bott sedan årsskiftet. Hon hade redan hunnit ordna den här bostaden, via Boplats Syds kö, och flyttat in när den första kallelsen till förhör damp ner i brevlådan. Efter det dröjde det inte länge förrän hon fick ett dystert besked från Migrationsverket. I 33 månader hade hon hoppats på att få bli svensk medborgare. Det skulle inte minst öppna nya dörrar för att kunna arbeta i Danmark, vilket inte är helt ovanligt för Malmöbor. Nu blev beskedet istället avslag på hennes ansökan: ”En kontroll i Polisens misstankeregister visar att du är misstänkt för brott”, står det i pappren som hon visar oss.

– Jag är helt förkrossad. Jag har inte ens överklagat beslutet från Migrationsverket. Det är inte lönt. De skriver ju rakt ut att det beror på att jag misstänks för brott, säger Mariam.

Läs ocksåHundra Malmölägenheter granskade i jakt på adressfusk
Här vid Värnhemstorget i Malmö skulle Mariam kunna hämta sin post.

Allt detta startade förra hösten när en av Malmös hyresvärdar gjorde en kontroll i sitt hus vid Värnhemstorget i Malmö. Det visar dokumenten i polisens utredning. I folkbokföringsregistret över adressen fanns två obekanta namn, Mariam och hennes man. Värden kontaktade hyresgästen i den aktuella lägenheten, Mariams kompis, som berättade att hon hade velat hjälpa paret genom att låta dem skriva sig på adressen men att de egentligen aldrig hade bott där. Hyresvärden kontaktade polisen och sedan dess har fallet utretts av Skattebrottsenheten på Skatteverket.

Nu bor Mariam i en av det kommunala bostadsbolaget MKB:s lägenheter i ett av Malmös miljonprogramsområden. Precis som det var tänkt från början. Att hon tidigare inte lyckades få ett eget kontrakt grundade sig i att hennes lön var för låg i förhållande till vad hyresvärdarna i Malmö krävde, att hon inte kände någon som kunde gå i borgen för henne och att vissa hyresvärdar inte ville ha in barn i lägenheterna. Hon berättar om ovissheten och den kringflackande tillvaron när socialtjänsten flyttade runt familjen mellan olika lägenheter.

– Vi fick boende beviljat av Malmö stad en vecka i taget. Under tiden flyttades vi fem gånger. Jag var tvungen att ha en adress, säger Mariam.

Läs ocksåFinansministern: "Vi har inte gjort tillräckligt"

Allt detta berättade hon även för förhörsledaren på Skatteverkets kontor i Malmö.

”Mariam säger att hon inte kunde flytta från Malmö för då skulle hon kunna bli av med skolplats till sin dotter”, står det i protokollet.

I polisutredningen finns även dokument från en socialsekreterare som intygar var Mariam egentligen har bott: akutboenden för hemlösa. I Kävlinge, i Arlöv och på Seved i Malmö.

”Varken familjen eller socialtjänsten har på förhand haft kännedom om vilket tillfälligt boende som ska beviljas nästkommande vecka, då detta är beroende av var ledig plats finns just då”, står det. Enligt Mariam kände socialtjänsten till att hon var skriven på en Malmöadress, fast hon inte bodde där.

– Jag visste inte att det var olagligt i Sverige att göra så och det var ingen som berättade det för mig heller, säger hon.

Hon blev förvånad när polisen plötsligt hörde av sig och ställde frågor.

– Jag mådde så dåligt när polisen ringde. Men även om jag hade känt till att det var olagligt så vet jag inte hur jag skulle ha gjort. Jag behövde en adress för att ta emot post, säger Mariam.

Bostadssituationen är löst men nu återstår rättsprocessen och den får hon klara på egen hand eftersom hon inte har blivit tilldelad en försvarare. Inledningsvis var även Mariams kompis, som upplät sin adress, misstänkt för medhjälp till brott men det skrevs av. Kompisen heter Lisa Andrieu och idag är hon förtvivlad.

– Det var jag som sa till Mariam att skriva sig hos mig. Jag ville bara hjälpa till men tänk om jag inte hade sagt det. Då hade hon inte varit i den här situationen nu. Och det förklarade jag när jag blev förhörd, säger Lisa Andrieu.

De två lärde känna varandra genom Lisa Andrieus pappa, Bert-Inge Karlsson, som träffade Mariam genom en kyrka i Klippan i norra Skåne när hon var ny i Sverige. Hon kände sig ensam på den lilla orten och sökte kontakt, han bjöd in till gemenskapen. Idag är han upprörd och har skrivit brev till åklagaren som dock inte velat prata med honom. Han har försökt lära sig om lagstiftningen runt det svenska adressystemet och har hittat en intervju i Sveriges radio där justitieminister Morgan Johansson (S) berättar hur den ska användas:

”Reglerna säger att där du tillbringar din huvudsakliga dygnsvila där ska du vara skriven. Sen kan man säga att när det gäller ringa fall, där det inte finns syfte att utnyttja systemet till exempel, där kommer man inte att åtala”, sade ministern till reportern.

Morgan Johansson (S), justitieminister.

Bert-Inge Karlsson kan inte få ihop det med det han ser nu.

– Det här kan inte vara syftet med lagstiftningen. Hon hade ju inget som helst uppsåt att begå ett brott. Vi måste försöka hitta en jurist som kan hjälpa Mariam, säger han.

Efter årsskiftet är det dags för rättegång i en av salarna på Malmö tingsrätt. Åklagaren Jenny Olovsson skriver i sin stämningsansökan att ”brottet är inte att bedöma som ringa”.

– Allt jag har fått in är en anmälan om folkbokföringsbrott och det är det jag har hanterat. Jag har inte sett någon anledning att tro att det finns något annat bakom det här, säger hon.

Var det den här typen av personer som den nya lagen skulle riktas mot?

– Att kommentera lagen ser jag inte riktigt som min roll här. Min roll är att jag har åtalat, det är ny lagstiftning där praxis måste utvecklas. Det kan inte jag som åklagare göra utan det får domstolen avgöra. Det som finns idag är uttalanden från förarbetena om att utrymmet för att bedöma brotten som ringa är mycket begränsat.

Har du vägt in hennes motivbild, att hon var hemlös?

– Det är klart att jag har vägt in vad hon har sagt. Men jag har gjort bedömningen att det inte är helt upp till mig som åklagare att utveckla praxis när det gäller så här ny lagstiftning. Det får domstolen avgöra.

I Malmö finns tusentals hemlösa. Det handlar både om barn och vuxna. Enligt socialstyrelsens definition var det runt 5 000 personer förra hösten. I det räknas både personer som bor i kommunens regi och som löser situationen på egen hand. I många fall handlar det om personer utan sociala eller psykiska problem och där orsaken istället är bostadsbrist eller bristande ekonomi. Som i Mariams fall. Kommunen har skärpt kraven på senare tid och vill numera bara ge hjälp med boende en vecka i taget.

Hem & Hyra har tidigare kunna avslöja hur dyra och permanenta Malmö stads akutboenden för hemlösa har varit. Tanken var att det skulle vara korta vistelser men så har det inte alltid fungerat. Vanliga hyresrätter i privata hyreshus, som kontrollerats av mellanhänder, har använts. Det har kostat skattebetalarna upp till 50 000 kronor i månaden när fakturorna har kommit, trots att den egentliga hyran för bostaden har varit betydligt lägre.

Fakta: Hur många hemlösa finns det i Malmö?

Varje höst redovisar kommunen statistik över antalet hemlösa i staden, då enligt kommunens egen definition. 2019 fanns det totalt 1355 personer utan bostad i Malmö. Av dessa var 692 barn. Räknar man som Socialstyrelsen gör och inkluderar personer som bor i socialförvaltningens lägenheter fanns det ytterligare 1500 vuxna och 1 400 barn vilket gav en totalsiffra på runt 5 000 hemlösa. Årets siffror har ännu inte redovisats av Malmö stad.

Fakta: Vad är folkbokföring?

Folkbokföring är en grundläggande registrering av alla som bor i Sverige. Den styrs av folkbokföringslagen och sköts av Skatteverket. Grundregeln är att du ska vara skriven där du bor. Du anses bo där du oftast sover. Det spelar ingen roll om du är inneboende, hyr i andra hand eller har förstahandskontrakt. Sedan den första juli 2018 är det brottsligt att lämna oriktiga uppgifter om var du bor, eller att inte anmäla till Skatteverket när du flyttar. Det kallas folkbokföringsbrott. Straffet kan bli böter eller fängelse i upp till två år.

Hem & Hyra skrev i början av 2020 om det omfattande fusket med folkbokföring i granskningen Den svarta adresshandeln. Hem & Hyra kunde då avslöja att 200 000 personer var folkbokförda på adresser där de inte bodde.

Läs också Efter Hem & Hyras artikel: riksdagen vill ha svar om folkbokföringskaoset Jakten på en adress – här är människorna som betalar

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.