Annons

Stockholm: ”Det finns många diffusa källor”

Nyheter Över en halv miljon personer i Stockholmsområdet får sitt dricksvatten från Lovöverket på Ekerö. Att det finns PFAS-kemikalier i vattnet kan bero på olika källor, bland annat från gamla brandövningsplatser.
Foto: Getty
Nära 1,5 miljoner svenskar har dricksvatten med tydligt förhöjda PFAS-halter, visar Hem & Hyras kartläggning.

Hem & Hyra har kartlagt halterna av hälsofarliga PFAS-ämnen i svenskt dricksvatten (se faktaruta nedan). Detta efter att Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har föreslagit mycket kraftigt sänkta riktvärdena för de två vanligaste ämnena.

Ett av de vattenverk som rapporterar förhöjda halter är Lovöverket på Ekerö, som försörjer över en halv miljon personer i Stockholmsområdet. Där uppmättes 11 nanogram per liter av de elva ämnen som Livsmedelsverket räknar. Klart under dagens åtgärdsgräns på 90 nanogram, men ändå en tydlig påverkan.

ANNONSSmarta tips för att hyra ut din bostad enklare

Anders Wahlund, dricksvattensamordnare på Stockholm vatten och avfall, SVOA, svarar på Hem & Hyras frågor via mejl.

Varifrån kommer PFAS-föroreningarna?

Läs ocksåGiftet som 1,5 miljoner svenskar dricker

”Det finns många diffusa källor då Mälaren omges av ett urbant område. De välkända tidigare källorna är gamla brandövningsplatser.”

Annons

Ser ni dessa som ett problem?

”Vi uppfyller de gränsvärden som finns i dag med god marginal. Vill man minska halterna så är det uppströms som arbetet måste bedrivas. Det är på brandövningsplatser som åtgärdsarbetet bör utföras för att begränsa spridningen.”

Läs ocksåSänkning av gränsvärden för PFAS dröjer

Gör ni något åt dem? Pågår försök, forskning eller diskussioner hos er om PFAS-rening?

”Vi utför pilotförsök på Stockholm Vatten och avfalls vattenverk och vi bevakar utvecklingen.”

Många experter förväntar sig att riktvärdena kommer att sänkas kraftigt efter Efsas rapporter – hur tänker ni kring det?

Annons

”Vi anpassar oss efter Efsas regelverk och Livsmedelsverkets rekommendationer samt föreskrifter då vi inte bedriver någon egen forskning. Tillkommer ny kunskap bör regelverket anpassas efter det och det är Livsmedelsverket uppgift att besluta om ”, skriver Anders Wahlund.

Mattias Öberg, docent i toxikologi på Karolinska institutet och expert på riskbedömningar, tycker att alla vattenverk som har tydliga PFAS-föroreningar redan nu borde göra vad de kan för att sänka värdena, eftersom man vet att det ämnena är farligare än man tidigare trodde.

Livsmedelsverket väntar dock med att ändra på sina gränsvärden tills Efsa har bedömt ytterligare ett 20-tal PFAS-föreningar och kommit med slutgiltiga riktvärden.

Fakta: PFAS och dricksvattnet
  • PFAS är ett samlingsnamn för tusentals kemiska ämnen, tillverkade av människan.
  • De används bland annat i brandskum, impregnering, smink och skidvalla.
  • På senare år har man upptäckt att PFAS läckt ut i vatten och återfunnits i dricksvatten på flera håll.
  • Senaste forskningen visar att människors hälsa kan påverkas på flera sätt av PFAS-ämnen.
  • Före jul föreslog Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, en mycket kraftigt sänkning av ”tolerabelt dagligt intag” för ämnena PFOS och PFOA.
  • Livsmedelsverket inväntar nästa rapport från Efsa innan man ändrar den svenska åtgärdsgränsen, som i dag ligger på 90 nanogram per liter för elva olika PFAS-föreningar.
  • Ingen vet var den nya gränsen kommer att hamna, ingen har heller haft en samlad bild över vilka halter som finns i svenskt dricksvatten.
  • Hem & Hyra begärde därför de senaste analysrapporterna från 65 vattenverk som bedömts kunna vara påverkade av PFAS, enligt en inventering som Livsmedelsverket gjorde 2014.
  • De allra flesta hade ej mätbara eller mycket låga halter. Tio vattenverk hade halter över tio nanogram per liter. Se hela listan här.
Läs också Grannens larm: Drick inte vattnet! Vad finns i dricksvattnet? PFAS ger rätt till skadestånd - Hem & Hyra listar var miljögiftet finns i dricksvattnet

Copyright © Hem & Hyra. Citera oss gärna men glöm inte ange källan.