Stora skillnader när rekordårens bostäder måste rustas
Tiden får till sist allt att vittra. Inte minst bostäder. Bäst före datumet för alla de rör och ledningar som installerades när rekordårens bostäder byggdes på 1950- 60 och 70-talet, har antingen passerat eller närmar sig med stormsteg.
Hem och hyra frågade alla kommunala bostadsbolag i Skåne hur många stambyten de planerar. Av 30 bolag som svarade på enkäten planerar hälften stambyten de närmaste fem åren. Sammanlagt rör det sig om över 4 000 lägenheter som måste renoveras.
Kristianstadsbyggen håller en takt på 200-300 stambyten per år. För hushållen innebär det veckor av att inte kunna använda sitt badrum och i vissa fall evakuering från lägenheten. Men också en högre hyra. För även om själva stambytet ses som underhåll höjs standarden i badrummen, vilket innebär ett hyrespåslag.
Vid de senaste stambytena handlade det om alltifrån 0 kronor till 1750 kronor i hyresökning, läs mer här.
Men det finns också bolag som inte har råd. Perstorps bostäder har problem med vattenläckor i fem flerfamiljshus som rymmer 160 lägenheter. Men bytet får vänta.
– Våra hyresgäster kan inte betala mer och vi har själva inte den ekonomiska styrkan, vi måsta ta itu med det yttre skalet först. Det som är fara för liv och hälsa. Eternitplattorna håller på att ramla ned och balkongerna har korrosionsskador, säger Henry Roos, vd på Perstorps bostäder.
Men inte heller några pengar för att renovera fasaden och balkongerna finns i nuläget. Det räknas som underhåll och kan i normala fall inte ge en hyreshöjning.
– Det finns ingen quick fix för det här, men vi har inlett en diskussion med hyresgästföreningen, säger Henry Roos.
Vad gäller stambytena kan bolagen finansiera underhållet genom att samtidigt höja standarden i exempelvis badrummen eller köken. Men då måste hyresgästerna också kunna betala den nya högre hyran.
– Det är svårt få den kostnadstäckningen som behövs. Vi spelar inte i samma liga som kommunerna vid kusten, säger Johan Karlsson, ekonomichef för Treklövern i Klippan som inte heller har råd att byta vatten- och avloppstammarna.
Istället har man beslutat sig för att laga och göra punktinsatser.
– Men det är som att rulla en snöboll framför sig. Till slut når vi vägs ände.
Peter Olsén, förhandlare för hyresgästföreningen i Norra Skåne, är väl insatt i problemet.
– Det är ett dilemma också nationellt. Svaga företag på orter med svag ekonomi har inte pengarna och att lösa det med dyra projekt där kostnaden lastas över på hyresgästerna går inte. Det är ett samhällsproblem, miljonprogram runtom i landet halkar efter.
Tre mil västerut är situationen annorlunda. Helsingborgshem planerar cirka 1 000 stambyten runtom i staden de närmaste åren. I miljonprogramsområdet Drottninghög passar bolaget också på att rusta upp lägenheterna med bland annat franska balkonger och helkaklade badrum.
Den första etappen blev klar i fjol. Utan tillval höjdes hyran för en trea med mellan 1380 och 1750 kronor, beroende på vilken standard som fanns tidigare.
– Det är enormt stora åtgärder som gjorts. Men vi har fått med oss alla hyresgäster, säger Jonas Hansson, vd på Helsingborgshem.
Mellan 1965 och 1974 byggdes drygt en miljon nya bostäder. De kändaste områdena finns i storstädernas förorter, så som Rosengård i Malmö, Gamlegården i Kristianstad och Drottninghög i Helsingborg. Men många bostäder byggdes också på bruksorter runt om i landet.
