Systrarna Elving fixade bostäder åt ensamstående kvinnor

Ulla Nordfors, som har bott på Elfvinggården i 15 år, tar emot i entrén. Glasdörrarna pryds av systrarna Ingeborg och Gunborg Elfvings emblem. I en tid när det bara var män som fick stå på hyreskontrakt sådde de det första fröet till en stiftelse som skulle ordna billiga hyresrätter till kvinnor. Systrarna var båda ogifta och hade svårt att få bostad, precis som andra ogifta kvinnor.

− På den tiden fick du antingen bo kvar hemma eller hyra ett rum hos någon, säger Ulla Nordfors, som har skrivit boken ”Uppe på berget”.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Där berättar hon Elfvinggårdens historia, som startar i början av 1900-talet. Då upprättade systrarna ett testamente om att deras förmögenhet skulle användas till att skaffa bostäder åt ”mindre bemedlade, ensamstående, bildade kvinnor som bott en väsentlig del av sitt liv i Stockholm”. År 1940 invigdes huset, som idag är blåklassat av Stadsmuseet för sina ”synnerligen höga kulturhistoriska värden”.

Gemenskapen blir en trygghet

Ulla Nordfors visar runt i kollektivhuset, där det finns gott om gemensamma utrymmen. I källaren finns både verkstad, syateljé och gym. En våning upp finns en secondhandbutik som de boende driver tillsammans.

Foto: Charlie Olofsson

I Ulla Nordfors bok ”Uppe på berget” berättar 22 av hyresgästerna hur det är att bo i huset, och det är ingen tillrättalagd bild som ges. Ibland blir det konflikter grannar emellan om hur saker ska skötas och det kan tisslas och tasslas i korridorerna. Samtidigt uttrycker flera av de intervjuade att gemenskapen i huset är en viktig trygghet.
− Det är lätt att be om hjälp här. Vi känner varandra bättre än grannar i många andra hyreshus, säger Ulla Nordfors.
Hon har en bakgrund som fotograf och informatör och jobbar oftast med sina egna projekt. Samtidigt som hon har gjort sin bok har en granne jobbat med en dokumentärfilm om Elfvinggården, med premiär nästa år. De kläckte idén tillsammans, över morgonkaffet på terrassen med utsikt över centrala Stockholm.

Får inte ha sambo

Det har gått över 100 år sedan systrarna Elfving skrev testamentet som fortfarande styr vem som får flytta in på Elfvinggården. År 2011 definierade jurister på Länsstyrelsen hur formuleringarna ”bildad” och ”mindre bemedlad” egentligen ska tolkas. Då slogs det till exempel fast att man för att få flytta in ska ha läst minst två år på högskolan, vilket vissa av de boende tycker är en för snäv tolkning av begreppet bildad.

Foto: Kenneth Samuelsson

Tidigare fick man inte ställa sig i kön till Elfvinggården förrän man fyllt 30 år, men det kravet avskaffades efter Länsstyrelsens genomlysning av bostadsstiftelser år 2011 eftersom det inte ansågs finnas underlag för åldersgränsen i stiftelsens stadgar. Sedan åldersgränsen togs bort har en ny, yngre generation kvinnor flyttat in på Elfvinggården. Den yngsta i huset är 23 år och den äldsta 101. En förutsättning för att få bo i huset är fortfarande att man ska vara ensamboende. Om du får barn eller vill bli sambo måste du flytta. Ulla Nordfors tycker att det är helt okej med dessa villkor för hyresgästerna på Elfvinggården. Trots att kvinnor sedan många år har rätt att ha egna hyreskontrakt tycker hon fortfarande att Elfvinggården fyller en viktig funktion just genom sin speciella inriktning.
− Behovet av hyresrätter med rimliga priser för ensamboende är lika stort idag som när huset invigdes, säger hon.

Läs ocksåSonen misstänks ha flyttat in – då blev mamman uppsagd från ”kvinnohus”