Uppsalaforskare bakom ny handbok i hyresgästkamp
Ett lätt duggregn faller över innergården på Levertinsgatan i Gränby. Mitt på gräsmattan har det bildats en stor vattenpöl.
— Här fanns det en sandlåda och gungor när jag bodde här, säger Åse Richard, forskare och aktivist, och gestikulerar mot den tomma gräsytan.
— Gården var full av liv och rörelse. Men efter renoveringen ser den ut så här.
Numera bor hon i en annan del av Gränby.
Stadsdelen är ett av de exempel författarna tar upp i boken ”Renovräkt! Hyresvärdars makt(spel) och hur du tar striden”. Boende i området gick nämligen samman i början av 2010-talet och lyckades driva igenom att Rikshem skulle erbjuda en valbar lägre nivå av renovering. Den innebar bland annat att originalköksskåpen fick vara kvar och att hyran höjdes med 18 procent i stället för 50. En viktig delseger.
Åse Richard och Dominika Polanska är båda forskare vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) vid Uppsala universitet och bostadsaktivister. Tillsammans med forskaren, skribenten och aktivisten Sarah Liz Degerhammar har de skrivit handboken om hur man som hyresgäst kan ta strid mot så kallad renovräkning, det vill säga att hyran höjs så mycket vid renovering att folk tvingas flytta.
— Syftet med boken är att kunskapen vi har samlat på oss genom åren ska nå fler, säger Dominika Polanska.
— De som drabbas av renovräkning ska se att de inte är ensamma och få tips om hur de kan göra motstånd, säger Åse Richard.
Boken är till stor del baserad på anonymiserade intervjuer med hyresgäster i Uppsala och Stockholm. Utifrån deras berättelser har de tre författarna identifierat olika härskartekniker som fastighetsägare använder för att driva igenom renoveringsplaner, och metoder hyresgäster kan använda för att bemöta dem och få mer inflytande. Det handlar till exempel om att kräva mer tid att fatta beslut, jämföra erfarenheter med grannar och agera tillsammans.
Blir det aldrig en konflikt för er mellan rollen som forskare och rollen som aktivist?
— Nej, det tycker jag inte. Möjligen finns det en del gamla rävar inom akademin som tycker det, men debatten på senare tid har snarare handlat om kritik mot att forskare saknar verklighetsförankring, säger Dominika Polanska.
— Det viktiga är att vi arbetar med etablerade vetenskapliga metoder, säger Åse Richard.
De tycker att forskare ofta glömmer bort människorna det handlar om när de talar om strukturer.
— Vi vill visa att det finns strukturer även i människors berättelser. Renovräkningar skadar människors hälsa, de sociala banden i bostadsområdena och människors tillit till samhället. Det är en demokratifråga, säger Åse Richard.
