Utvärdering: Hemlösa klarar vanlig bostad

Mellan 80 och drygt 97 procent kan behålla sitt hyreskontrakt. Hyresvärdarna är nöjda och det är ovanligt att grannarna störs. En del av missbrukarna lyckas också sluta med alkohol eller droger, eller i alla fall minska mängderna. 

Det visar utvärderingen ”Housing first Europe”, som presenterades på en konferens i Amsterdam i dag. Konferensen anordnas av Feantsa, den europeiska federationen av nationella organisationer som arbetar med hemlöshet.

Läs ocksåJohnny ville rädda sin bror från hemlöshet – klassas som svartuthyrare: ”De har skapat ett problem som inte finns”

Med stöd från bland annat EU har fem olika projekt utvärderats; i Amsterdam, Köpenhamn, Budapest, Glasgow och Lissabon. Alla visar positiva resultat, utom det i Budapest. Det förklaras av att välfärdssystemet i Ungern är dåligt utbyggt och att de som fått bostad där inte har fått tillräcklig fortsatt hjälp, varken ekonomiskt, praktiskt eller mot sitt missbruk eller psykiska ohälsa.

De övriga fyra projekten visar varierande, men goda resultat (se högerspalten). De allra flesta har klarat av att behålla sin bostad. Bara några enstaka personer har flyttat eller vräkts. I Köpenhamn, Glasgow och Lissabon har klagomål på störningar varit mycket få. I Amsterdam hade ungefär var tredje person fått klagomål från grannarna, men de hade snabbt kunnat lösas. Hyresvärdarna har över lag goda erfarenheter.

Olika undersökningar visar också att de före detta hemlösa själva är mycket positiva. De känner sig säkrare och tryggare, deras fysiska och psykiska hälsa har förbättrats. En varierande andel har kunnat minska sitt missbruk eller sluta helt.

Läs ocksåJohnny ville rädda sin bror från hemlöshet – blev uppsagd tre gånger: "Känns som en häxjakt"

På minussidan finns att några personer har ökat sitt missbruk, få har fått arbete och att ensamhet och isolering var vanlig. Få hade kontakt med grannar.

Samtidigt drar man slutsatsen att det är viktigt att bostäderna ligger utspridda. Köpenhamn satsade i början mest på bostäder i särskilda hus och gruppboenden för före detta hemlösa. Därifrån blev erfarenheterna betydligt sämre och man har mer och mer gått över till att erbjuda enskilda lägenheter i vanliga hus.

Modellen har sitt ursprung i USA och där har långtidsstudier visat på mycket goda resultat. Det här är den första stora europeiska utvärderingen och även om de olika länderna har haft olika förutsättningar och arbetat med olika grupper av hemlösa, drar man slutsatsen att grundtankarna fungerar: Hemlösa, även personer med tungt narkotikamissbruk, kan bo i vanliga lägenheter om de får adekvat stöd.

Läs ocksåHemlösa får egen lägenhet i ny satsning – Huddinge kommun inför Bostad först

I Sverige finns försök i bland annat Göteborg, Helsingborg och Stockholm. Även Malmö, Karlstad, Örebro, Sollentuna och Uppsala har mindre projekt.

Den svenska regeringens hemlöshetssamordnare  Michael Anefur är på plats på Housing First-konferensen. Han ser gärna att modellen används mer. 

– Jag jobbade i socialtjänsten på 90-talet. Då satsade vi mycket på kategoriboenden och trappstegsmodeller, men jag ser fortfarande samma personer som lever på parkbänkarna. Det har inte fungerat särskilt bra. ”Bostad först” är den enda modell som det finns vetenskapligt stöd för.

Michael Anefur säger att han tror mycket på grundtankarna – att alla har rätt till en dräglig bostad, även om man har problem med alkohol, droger eller annat.

– Jag kan ta en öl i min lägenhet utan att bli vräkt. Det ska gälla även Kalle som är missbrukare, så länge han betalar hyran och inte är störande. Ibland kan en egen bostad vara första steget till att bli drogfri, ibland är det det som gör att människor inte bor utomhus. Det har ett värde i sig.