Var femte storstadsbo i lägenhet bor trångt
Boverket har genom att samköra lägenhetsregistret och folkbokföringen undersökt hur många av hushållen i Stockholm, Göteborg och Malmö som är trångbodda. Lägenhetsregistret innehåller uppgifter om lägenhetens storlek och folkbokföringen är källa för hur många som bor i respektive lägenhet. Det här är första gången som en undersökning om trångboddhet gjorts på detta sätt i de tre största städerna. Enbart boende i hyresrätt och bostadsrätt omfattas.
Resultaten är att drygt 440 000 storstadsbor är trångbodda. Det motsvarar knappt en femtedel av de som bor i lägenhet i Stockholm, Göteborg och Malmö. Värst är situationen i Stockholm där andelen trångbodda är några procent högre än i Göteborg och Malmö.
Föga förvånande är trångboddheten mer utbredd i utsatta områden och bland de som har låg inkomst och utländsk bakgrund. Exempelvis är 38,7 procent av dem som bor i Spånga/Kista församling i Stockholm trångbodda och de har en medianinkomst på knappt 140 000 kronor per år.
I församlingen Bergsjön i Göteborg är 34,4 procent trångbodda och de har en medianinkomst per år på drygt 112 000 kronor. I Fosie församling i Malmö är 28,4 procent trångbodda och de har en medianinkomst på knappt 107 000 kronor om året.
Siffrorna är från 2014, det vill säga innan den stora flyktingströmmen ifjol.
Det finns dock undantag i statistiken. I vissa församlingar i Stockholms innerstad är trångboddheten stor trots att inkomsterna är förhållandevis höga. I Högalids församling är exempelvis mer än var fjärde invånare trångbodd, trots en medianinkomst på närmare 272 000 kronor. Något som kan tolkas som att många väljer att tränga ihop sig för att kunna bo i ett ecntralt och attraktivt område.
Trångboddhet kan skattas på flera sätt. I rapporten använder man norm två, vilket innebär maximalt två per rum (kök och vardagsrum oräknade). Det innebär att en familj med två vuxna och två barn räknas som trångbodda om de bor i en tvåa, men inte i en trea.
