Var tredje hyresgäst i Dalarna är låginkomsttagare
Det är i samband med att Hyresgästföreningen region Mitt arrangerar en bostadskongress i Örebro i dag, tisdag, som regionen presenterar en rapport om ekonomiska skillnader mellan olika boendeformer. Temat för kongressen är ”bostadshälsa” och flera av talarna kommer att ta upp kopplingen mellan just ekonomi och hälsa.
– De som har god ekonomi mår bättre både fysiskt och psykiskt. Forskning visar att det kan skilja sju år i genomsnittlig livslängd mellan rika och fattiga bostadsområden, säger Helena Frisk, ordförande i Hyresgästföreningen region Mitt, i ett pressmeddelande.
Med ”relativ fattigdom”, eller ”risk för fattigdom”, som det också kallas av EU, menas att ha en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianen i landet. I Sverige innebär det för 2015, som siffrorna i rapporten gäller, knappt 12 000 kronor i månaden för en ensamstående person, eller 29 000 kronor i månaden för ett par med två barn. SCB kallar detta för ”låg inkomst”.
I Dalarnas län hamnar 34 procent, eller drygt var tredje, hyresgäst under den gränsen (se diagram intill). Bland villaägare är andelen mindre än var tionde person. Skillnaderna är också stora inom länet. I Smedjebacken, Avesta och Borlänge hör över 40 procent av hyresgästerna till gruppen som riskerar fattigdom, enligt EU:s definition, medan det i Leksand handlar om runt var fjärde hyresgäst (se diagrammet högst upp).
Samtidigt, om man tittar på statistik för hela Sverige, är det nästan 3000 kronor dyrare i månaden att bo i en hyresrätt på fyra rum och kök, jämfört med en villa med lika många rum, även om man räknar med amorteringar på bostadslånet. För tre rum och kök blir skillnaden omkring 2000 kronor. Även jämfört med en bostadsrätt med lika många rum är hyresrätter i genomsnitt dyrare. Där handlar det om en skillnad på mindre än 1000 kronor per månad, enligt Hyresgästföreningens rapport.
Skillnaderna mellan olika boendeformer har ökat de senaste 25 åren. Mellan 1991 och 2016 har hyrorna stigit mer än dubbelt så mycket som den allmänna prisutvecklingen (Konsumentprisindex, KPI). Samtidigt har kostnaderna för att bo i villa ökat betydligt mindre än KPI.
