Kameror kan spåra fettklumpar – därför kan du tvingas betala om du slarvar med matoljan
Utan att tänka på det står Ulrika Holm-Kurvinen i sitt kök och är laglydig när hon med van hand torkar matfett ur stekpannan och slänger det oljeindränkta hushållspappret i komposten.
– De bytte avloppsrör i området för några år sedan, så jag tycker det är viktigt att vi är rädda om dem, säger hon.
Men liksom många andra kände hon inte till att det sedan årsskiftet blivit lag på att hushållen måste samla in matolja och matfett till återvinning – som kan bli allt från biobränsle till tvål.
Vanans makt är stor
Men i slutänden handlar mycket om hur kommunerna väljer att hantera lagkravet. Vissa kommuner tillåter att det insamlade fettet läggs i restavfallet, andra kräver att det samlas in vid återvinningsstationer eller i särskilda insamlingsskåp.
Klart är i alla fall att det inte får hamna i avloppet – och så har det varit sedan 2006. För i avloppet blir matfett en dyr historia. Hem & Hyra har frågat de största bostadsbolagen i mellersta och sydöstra Sverige hur de hanterar frågan. Bostadsbolagen i vår enkät har svårt att avgöra kostnaderna, men uppger summor på mellan 40 000 och tre miljoner kronor för spolningar av avlopp under 2023. I det ingår inte egna arbetskostnader eller kostnader för vattenskador och nya rör om avloppet sprängs sönder av fett.
Den här artikeln finns även på arabiska.
Blir som betong
Att få hyresgäster att börja samla in fettet för återvinning är därför av stort ekonomiskt intresse för värdarna. Och borde vara det även för hyresgäster, resonerar Andrea Hjärne som är miljöjurist på Avfall Sverige.
– Det här är mycket stora kostnader som tas ut på hyran, säger hon.
Att det blir så dyrt beror på att fett, tvärtemot vad många tror, inte är mjukt utan stelnar och kan spränga sönder rör.
– Fett blir som betong. Fett och hår tillsammans blir dessutom extra hårt, förklarar Andrea Hjärne.
Finns inga straff
Hyresvärdarna har alltså allt att vinna på att hyresgäster följer den nya lagen. Ändå finns inga riktiga straff för den som inte gör det. Tillsynsmyndighet är kommunen som kan rikta krav mot fastighetsägaren om de märker att en viss fastighet släpper ut matolja och matfett. En kostnad som sedan hamnar på allas hyror.
Redan nu finns teknik som gör att man med hjälp av kameror kan gå bakåt och spåra från vilken lägenhet fettet kommer. Det betyder att det i framtiden kan bli så att kostnaden tas ut direkt av den fettsyndande hyresgästen.
– Ja, absolut. Ser fastighetsägaren att det är något återkommande från ett hus tror jag att det kan bli intressant att utreda varifrån fettet kommer med tanke på kostnaden, säger Andrea Hjärne.
Själv återanvänder hon fettet i matlagningen innan den återvinns.
– Det är vanligt i mitt andra hemland Spanien. Bra olivolja är dyr och värdefull. Jag silar det och har det i en glasburk och tar ut det och använder igen. Om jag till exempel stekt potatis eller något med vitlök så blir det bara godare att använda till en omelett. Man får ha koll på tiden så det inte blir dåligt förstås, säger hon.
Hyresgäster får betala
Hyresvärdarna då? I nuläget är det bara en hyresvärd, Allbohus i Alvesta, som svarar att de tar ut kostnaden direkt från fettsyndande hyresgäster.
– Vi kan ju inte debitera utan att vara säkra på varifrån det kommer. Men märker vi att det ofta blir stopp på samma ställe så frågar vi hur hyresgästen gör med olja och sådana grejer. Talar de då om att de häller det i vasken så brukar vi debitera.
Det säger Marie Ekman som är projektledare för förvaltning hos Allbohus i Alvesta.
Bolaget tar betalt för arbetstid och även för spolbil när en sådan behövs. Fakturan som hyresgästen får betala kan landa på 2 000-3 000 kronor.
– Det är ju inte så populärt. Men oftast är det bara pengar som får människor att ändra beteende, säger Marie Ekman.
Röret eller hyresgästens vanor?
Men de flesta hyresvärdarna som svarar på enkäten har inte bestämt sig än om de ska börja debitera hyresgästerna. För även om tekniken finns är det inte helt enkelt.
– Vi har ju redan nu kunnat se att vissa har större problem med avlopp, men det är inget vi valt att debitera. För att kunna göra det måste man ju också utreda om det är rörets fel eller hyresgästens vanor. Så i nuläget fortsätter vi som vanligt med att debitera verksamheter men inte hyresgäster, säger Viktor Westerlind som är teknisk specialist på KBAB.
Häller matfettet i en skål
Ulrika Holm-Kurvinen torkar ur det sista i stekpannan. Ett annat sätt är att hälla ut fettet på ett hushållspapper som hon lägger i slasken. Därefter hamnar pappret så klart i komposten.
– Blir det riktigt mycket fett häller jag upp det i en skål och låter det stelna. Sedan slänger jag även det i matavfallet.
Så här har Ulrika och hennes familj gjort i många år.
– Jag tycker att allt med miljön är viktigt. Jag har ju barn och vill att de ska ha en värld att leva i även i framtiden, säger hon.
Kommunerna har ansvar för att samla in spillfett. Men hushåll kan slänga behållare med matfett i restavfallet – om kommunen skrivit in det i sina föreskrifter.
En enkät med frågor om den nya lagen sändes till 20 hyresvärdar och besvarades av dessa 18: Allbohus i Alvesta, Bostadsbolaget i Mjölby, Finnvedsbostäder i Värnamo, Hyresbostäder i Norrköping, Kalmarhem, Karlshamnsbostäder, Karlskogahem, Karlskronahem, Karlstads Bostads, Kfast i Eskilstuna, Kopparstaden i Falun, Nyköpingshem, Stiftelsen Karlstadshus, Stångåstaden i Linköping, Tunabyggen i Borlänge, Vätterhem i Jönköping, Vidingehem i Växjö, Örebrobostäder.
