Hyrorna – så sätts de

Hyrorna i Sverige har sedan millennieskiftet ökat med 20 procent. Det betyder att den hyresgäst som år 2000 betalade 5 000 kronor för sin lägenhet i dag betalar en tusenlapp mer i månaden.
Störst har ökningen varit i Värmdö, utanför Stockholm.
Där har hyran för samma lägenhet ökat med 1 750 kronor under motsvarande period.
Hyresgästföreningen har som mål att hyrorna ska öka mindre än den allmänna kostnadsutvecklingen, KPI.
Det har föreningen misslyckats med. KPI har sedan år 2000 ökat med 15 procent, klart mindre än hyrorna.

Men Hyresgästföreningens förhandlingschef, Pär Svanberg, är trots allt nöjd med resultatet av hyresförhandlingarna.
–Man ska ha i åtanke att det har varit en väldigt speciell situation på senare år med låg inflation. Sedan är det ju så att hyrans del av inkomsten har sjunkit. Det beror på hyresutvecklingen, men även på jobbskatteavdraget, säger Pär Svanberg.

För de boende i västgötska Tidaholm har det gångna decenniet däremot varit gynnsamt för plånboken. Hyrorna har bara gått upp med en halv procent sedan år 2000, främst beroende på en hyressänkning som genomfördes år 2003.
Och eftersom löneökningarna under samma period varit drygt 30 procent, betyder det att hyresgästerna har kunnat lägga pengarna på annat än hyran.

Förhandlingarna med de kommunala bostadsbolagen är  vägledande för hyrorna hos de privata värdarna.
Det betyder att när kommunala bostadsbolaget Mimer i Västerås höjer hyran med 2,75 procent så hakar de privata värdarna i staden på.
Hyresgästföreningen kan motsätta sig en höjning om den privata värden inte skött underhållet ordentligt. Men det är i undantagsfall och i allmänhet blir höjningen densamma.

 

Hyrorna i studentbostäder sätts genom förhandlingar, precis som för vanliga hyresrätter.
På en del orter har studenterna egna hyresgästföreningar, frikopplade från den stora Hyresgästföreningen, som sköter hyresförhandlingarna på egen hand.
Så är fallet i till exempel Uppsala, Linköping och Stockholm.
På andra håll är det Hyresgästföreningen som förhandlar hyrorna åt studenterna. I Örebro, Växjö och Kalmar har man ordnat så att det sitter med representanter från studentkåren i förhandlingsdelegationerna.
Därigenom får studenterna inflytande i förhandlingarna.

Hyresgästföreningen vet inte hur många studenter som är medlemmar i föreningen. Studenter är ingen prioriterad grupp och föreningen värvar inte aktivt i bostadsområdena.
Skälet till detta är att studenter ofta byter bostad under studietiden och inte är etablerade på bostadsmarknaden.