Kostnaden för vattnet – här badar du billigast

Frilansjournalisten Pelle Lindblom i Luleå älskar att bada. Han gör det nästan varje morgon. Varmt ska det vara, på gränsen till att man bränner sig när man kliver ner, förklarar han.

– Det är rofyllt att bada, rena medicinen. Hinns inte badet med på morgonen blir det på kvällen.

 

Familjen har onekligen slagit ner sina bopålar i rätt kommun med tanke på det myckna badandet. Luleå har lägst fjärrvärmetaxa i landet.

 

Förklaringen till Luleås måttliga pris på fjärrvärme ligger några hundra meter från familjens fyra: stålverket SSAB.

Överskottsvärmen från kommunens största privata arbetsgivare tas tillvara och går ut i fjärrvärmenätet.

 

Veronica Carlsson har däremot bara badat en gång under de snart sju år som hon och sambon Niklas Karlsson bott i trean i bohuslänska Munkedal. Kanske tur det. Kommunen har landets högsta fjärrvärmetaxa. Uppvärmningskostnaden för ett kar med varmt vatten är mer än dubbelt så hög som i Luleå.
– Jag är ingen badande människa. Är nog lite för snål för det, säger Veronica Carlsson.

 

Skillnaden i kostnaden för badet är stor – och orättvisan fortsätter att öka. En stor majoritet av landets hyreshus värms upp av fjärrvärme. Uppvärmning och varmvatten ingår i nio fall av tio i hyran. Mellan 10 procent upp till en fjärdedel av hyran går till uppvärmningskostnader.

 

När det drar ihop sig till hyresförhandlingar brukar värdarna ofta hänvisa till höjda taxor för bland annat fjärrvärme. Och det är ett argument som det kan vara svårt att värja sig emot.
– Taxorna har stigit mer än övriga priser i samhället, konstaterar Göran Svensson, förhandlingsansvarig på Hyresgästföreningen.

 

Varken du som hyresgäst eller din hyresvärd kan påverka vilket bolag som fjärrvärmen köps ifrån. Det råder i princip monopol. I så gott som alla kommuner finns det ett fjärrvärmebolag, kommunalt eller privatägt.