Så bor politikerna

Hem & Hyra har frågat de 349 ledamöterna i Sveriges riksdag om hur de bor och har bott.

84 procent av ledamöterna äger sitt boende, medan 16 procent bor i hyresrätt.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Undersökningen visar också att:

• Endast 13 procent av de manliga ledamöterna bor i hyresrätt. Bland kvinnorna är motsvarande siffra 20 procent.
• 60 procent av riksdagsledamöterna bor i småhus (villa, radhus, lantbruk eller motsvarande) och 24 procent i bo-stadsrätt.
• Störst andel småhusboende finns det bland de centerpartistiska riksdagsledamöterna och minst bland de vänsterpartistiska. När det gäller boende i hyresrätt är förhållandet det omvända.
• Ingen riksdagsledamot bor i något av de 15 mest socialt utsatta områden som regeringen pekat ut (se definition i faktarutan).
• Fyra procent av riksdagsledamöterna anser att de bor i ett socialt utsatt område.
• Knappt var tredje av ledamöterna säger sig någonsin ha bott i ett socialt utsatt område.

Fastighetsägarnas vd Reinhold Lennebo tror att riksdagsledamöternas bostadserfarenheter åtminstone indirekt påverkar bostadspolitiken.

– Vi alla är präglade av vad vi upplever i vår vardag. Ungefär en tredjedel av alla svenskar bor i hyresrätt.

Läs ocksåBehåll eller röj? Så kommer du igång med rensningen hemma

Bland riksdagsledamöterna är andelen betydligt lägre, bara 16 procent, enligt Hem & Hyras undersökning. Det är en stor skillnad.

– Jag misstänker att de skattelättnader som det ägda boendet har fått under senare år har varit lättare att besluta om i en riksdag som till stor del bestått av människor som bor i bostadsrätter och småhus, än om det varit tvärtom.

Hur bor du själv?

Läs ocksåKändisarnas avslöjar värsta stället de bott på: "Musskit och kaos"

– I en bostadsrätt på Söder i Stockholm, men jag har bott i alla upplåtelseformer. När jag växte upp bodde jag i två miljonprogramsområden i Malmö. Det är erfarenheter som jag tycker att jag har nytta av i mitt nuvarande jobb.

– I debatten är det många, inte sällan människor utan egna erfarenheter av att bo i miljonprogramområden, som sätter likhetstecken mellan miljonprogramområden och strulområden. Men så är det verkligen inte.

Även Hyresgästföreningens ordförande Barbro Engman tycker att det märks på bostadspolitiken att få riksdagsledamöter bor i hyresrätt.

– Förutom att staten årligen satsar 40 miljarder på ägt boende i form av ränteavdrag, rotavdrag och liknande, beskattar man hyresrätter betydligt hårdare än bostadsrätter.

Beror det på att få riksdagsledamöter bor i hyresrätt?

– Jag tror inte att det är så enkelt som att riksdagsledamöterna drivs av snöd vinning. Det är en kombination av olika saker som driver dem – den verklighet de lever i, deras kunskaper, deras ideologiska inställning men också egenin-tresset.

– Det är därför viktigt att riksdagens sammansättning speglar svenska folket. Tyvärr går det inte att kvotera in hyresgäster, men det skulle nog behövas. Samma sak gäller ledamöterna av allmännyttans styrelser. De bor också ofta i villa, säger Barbro Engman.

Även om både Barbro Engman och Reinhold Lennebo är övertygade om att boendevillkoren påverkar vilka beslut riksdagsledamöterna fattar, finns det inte några vetenskapliga bevis för att det verkligen är så. Det säger Torun Österberg, docent i nationalekonomi vid Göteborgs universitet.

Trots det tror hon ändå att boendeformen har betydelse.

– Det tror jag att det har. Vi är alla produkter av det liv vi lever, av vår miljö, av vilka problem vi stöter på och de människor vi möter i vår vardag. Fundera till exempel över varför det inte längre förs någon bostadspolitik att tala om i Sverige, vilket det borde inte minst med tanke på hur det ser ut på många håll med ökad segregering och andra problem.

– Jag tror att det skulle se annorlunda ut om en större andel av riksdagsledamöterna och andra politiker bodde i hyresrätter. Samtidigt är det viktigt var de bor. Det är trots allt en viss skillnad på att bo i en hyresrätt på Östermalm i Stockholm och bo i en hyresrätt i Bergsjön i Göteborg.