Så undviker du att skadas hemma

Benen bara vek sig. Han vet inte varför, kanske var det ett plötsligt blodtrycksfall. Laila hörde dunsen och hittade sin man blödande i hallen.
Gunnar själv minns ingenting förrän han vaknade upp en stund senare. På sjukhuset blev han ordentligt omplåstrad.

– Jag såg ut som en mumie, med hela huvudet omlindat, säger han.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Det är några år sedan nu. Gunnar har fått byta ut käppen mot en rullator och har inte fallit sedan dess. Men Laila har.

– Jag skulle upp i garderoben och skulle kliva på en pall. Jag steg fel och for i golvet. Nu törs jag inte upp och klättra längre. Det är ju så lätt hänt, det händer så många och det kan gå så illa.

Varje dag dör fler än fyra personer till följd av en fallolycka. Eller egentligen många fler, enligt Jan Schyllander, utredare på Myndigheten för skydd och beredskap, MSB.

Läs ocksåBehåll eller röj? Så kommer du igång med rensningen hemma

– Det är mycket vanligt att man dör senare av komplikationer efter en fallolycka. Man blir liggande och får lunginflammation eller hjärtsvikt och dör av det. Men det började med ett fall.

Trots att många fler skadas när de ramlar än i trafikolyckor satsar samhället 13 gånger mer på trafiksäkerhet än på att förebygga fall.

– Jag tror det delvis beror på att det här främst drabbar äldre, och ofta kvinnor. Det finns inte heller någon stark lobbyorganisation som det gör när det gäller bränder, drunkning och trafiksäkerhet, säger Jan Schyllander.

Läs ocksåKändisarnas avslöjar värsta stället de bott på: "Musskit och kaos"

Ändå kan man göra stor skillnad med rätt kunskap och lite hjälpmedel i bostaden.

Bland äldre är det absolut vanligast att man faller i sitt hem och tvärtemot vad många tror händer det inte oftast i badrummet utan i vardagsrum, hall och sovrum. En enkel förklaring är att det är där man tillbringar mest tid.
De vanligaste orsakerna var att den äldre har snubblat på en matta, ramlat ur sängen eller fallit vid förflyttning med rullator.

Men en bakomliggande förklaring kan vara medicinering, påpekar Yngve Gustafsson, professor i geriatrik vid Umeå universitet.

– I hälften av fallolyckorna bland äldre är läkemedel inblandade. Sömnmedel och antidepressiva medel, men även vanliga värktabletter, kan göra att man blir yr eller omtöcknad.

Yngve Gustafsson rekommenderar ett besök på apoteket för att få veta om man eventuellt har olämpliga mediciner – och i så fall ta upp det med sin läkare.

Västerbottens län har tidigare toppat statistiken över skadade och döda i fallolyckor. Nu satsar flera kommuner där på förebyggande program, till exempel träning för äldre, informationsbroschyrer och hembesök.

Det är därför Gunnar och Laila får besök av Annette Bergstrand i dag. 

Hon är sjukgymnast och gör flera hembesök om dagen för att förebygga fallskador. Ofta ser hon risker som är enkla att åtgärda själv – ta bort mattor eller lägga halkskydd under, byta till bättre belysning och skaffa trådlös telefon eller flera fasta, så det inte blir så bråttom när det ringer.

Ibland behövs en arbetsterapeut som ordnar med bostadsanpassning – kanske ett handtag vid toaletten eller en stång som spänns fast mellan tak och golv vid sängen och som gör det lättare att komma upp.

Men minst lika viktiga är samtalen om vanor och leverne.

– Sitter du när du klär på dig?

– Om du spiller ut något på golvet, torkar du upp det direkt?

– Vad har du på fötterna?

Annette Bergstrand ställer frågor utifrån en checklista och ger goda råd.

Laila och Gunnar träffades genom en kontaktannons på 50-talet och efter ett par års brevväxlande gifte de sig och fick tre döttrar. I över 30 år har de bott i hyreshuset ”väst på stan” i Umeå och där tänker de bo kvar.

– Jag fick frågan om det inte var dags att flytta till hemmet, men det vill man ju inte. Jag flytt int´, säger Laila.

Annette Bergstrand bekräftar att det är så de flesta äldre känner – och så Umeå kommun vill ha det.

– Målet är att så många som möjligt ska kunna bo tryggt hemma. 

Så kan du minska riskerna i lägenheten:

Belysningen.
De flesta äldre behöver väldigt mycket mer ljus än förr. Energisparlampor har ibland för svagt ljus och tänds långsamt. Byt till starkare, med snabb tändning.

Toaletten. 
En stor och rymlig toalett kan vara bra för tillgängligheten, men det blir långt till väggen för den som är yrslig. Be kommunen om handtag eller en stång att hålla i.

Möbleringen.
Rensa inte bort för mycket möbler. Det kan vara bra att ha något att ta tag i när man blir yr eller snubblar till. Men det är viktigt att de är stabila nog att ta stöd mot.

Köksskåpen.
Ofta står sakerna där vi ställde dem för längesedan. Flytta ner det du verkligen använder numera till hyllor du lätt når, så slipper du sträcka dig och klättra i onödan.

Annat du kan göra för att undvika fall:

Äta och träna.
Att äta och dricka tillräckligt och regelbundet är viktigt för att förebygga fall. Balans och styrka kan förbättras betydligt enkel träning. Sök till exempel på ”Otago styrka” på nätet.

Medicinerna.
Apoteket kan få fram ifall dina mediciner kan vara olämpliga, orsaka yrsel eller annat. Ta i så fall med listan och diskutera den med din läkare.

Glasögonen.
Synen kan förändras snabbt, så kontrollera den regelbundet. Ha rätt glasögon vid rätt tillfälle. Det är inte bra att gå runt i läsglasögonen.

Ta hjälp!
Kolla om kommunen, kyrkan eller någon organisation har en fixartjänst som till exempel kan byta lampor och gardiner. Om du måste betala kan rut-avdrag gälla.

Här dör flest
Antal döda inom en månad efter fallolycka, per 10 000 invånare 65 år och äldre:

Källa: Socialstyrelsen, dödsorsaksregistret, snitt/år för 2011–2013.

Här skadas flest, Antal fallskadade som lagts in på sjukhus, per 10 000 invånare 65 år och äldre.

Källa: Socialstyrelsen, Öppna jämförelser Folkhälsa, snitt/år för 2011–2013.