Bra med skärpt skydd – men det missar dig som hyr i bostadsrätt?
Den 1 oktober sjösattes den nya, betydligt tuffare, lagen kring att köpa hyreskontrakt, hyra ut svart och ta ut överhyra.
Den första punkten har kanske varit den mest uppmärksammade, men de två senare berör överlägset flest.
En hyresgäst som vill hyra ut i andra hand utsätts nu från en större press från lagstiftningen. Om du frestas att ta ut överhyra kan din hyresgäst kräva tillbaka pengar för två år bakåt, en fördubbling av tiden jämfört med förut. Lägg där till att du utan förvarning riskerar att bli av med kontraktet om din girighet kommer upp i dagern och retar din värd. Samma sak gäller om du hyr ut din lägenhet utan värdens lov.
Kombinerar du sedan svartuthyrning och överhyra, jag då kan du faktiskt få skaka galler.
Ord och inga visor.
För dig som bor i hyresrätt, vill säga.
Vilket så klart kommer som en välkommen åtgärd för alla de som stretar sig fram som andrahandshyresgäster i den svenska hyresmarknadsdjungeln.
Allt frid och fröjd. Problemet löst.
Eller?
LÄS OCKSÅ: Han tog den omöjliga striden och vann
LÄS OCKSÅ: Att hyra ut i andra hand – så fungerar nya lagen
Nej, inte riktigt.
Framtiden för den som hyr i andra hand av bostadsrättsägare ter sig nämligen inte lika ljus.
För dessa människor är skyddet precis lika dåligt som förut.
Visst går det i teorin att söka tillbaka pengar för överhyra även av den som hyr ut sin ägda bostad, men styrkeförhållandena i en sådan tvist är så ojämna mellan hyresgäst och värd att det i praktiken aldrig sker.
Enkelt uttryckt kan man säga att lagen ger utrymme för den senare att snabbt kicka ut en gnällig hyresgäst och ersätta denne med en mer foglig. Detta har Hem & Hyra granskat i flera artiklar under året.
Sedan 2013, då lagen om uthyrning av egen bostad infördes, har endast sex ärenden i den här kategorin prövats i Hyresnämnden.
Blott två personer har avgått med seger. En av dem är Mikael Roos från Uppsala. Om honom skrev vi i augusti i år.
Vi som bor i bostadsrätt och känner för att skinna någon student eller gästarbetare som inte får tag på bostad på annat sätt, kan fortsätta att göra så tämligen riskfritt. Samtidigt som vi kan glädjas åt de miljoner vi sannolikt tjänat på diverse samhällsnyttiga aktiviteter som att glömma att fälla ner toalettringen eller somna för tidigt i soffan på fredag kväll.
Det vill säga på att bo.
En minst sagt svår logik att greppa.