Skärp er, gubbar
Så här vackert kan det låta när riksdagen är i farten och på gott humör:
”Bostaden är en social rättighet och bostadspolitiken skall skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder till rimliga kostnader och i en stimulerande och trygg miljö inom ekologiskt hållbara ramar. Boendemiljön skall bidra till jämlika och värdiga levnadsförhållanden och särskilt främja en god uppväxt för barn och ungdomar.”
Men var håller riksdagen hus när det hela ska genomföras?
Politiker av alla de slag vill inte gärna medge att de har med saken att göra. Nu är det marknaden som vet bäst. Vi får de bostäder vi behöver om vi avskaffar alla regleringar och subventioner, privatiserar och omvandlar allmännyttan till egennytta.
Alla byggherrar förmodas konkurrera om vår gunst.
Marknaden gillar nämligen konkurrens, i alla fall i teorin. I verkliga livet ser alltför många av marknadens aktörer konkurrens som något som försvårar affärerna.
Därför tvingas vi betala Konkurrensverket dyra pengar för att bevaka att marknadsanhängarna följer spelets regler. Karteller, korruption, missbruk och monopol kostar oss miljardbelopp.
Vi behöver både bygga nya bostäder och renovera befintliga. En miljon ungdomar är på väg ut på bostadsmarknaden och lika många bostäder väntar på upprustning. Men det är för dyrt, det går inte att räkna hem kalkylerna, hävdas det. Folk kan alltså inte få tak över huvudet till vettiga hyror.
Är det sant, det?
Förmodligen inte. I facktidningarna kan man läsa att 30 procent av produktionskostnaden består av byggfel, slarv, slöseri och dålig logistik. Det kostar 50 miljarder kronor om året. Varför ska hyresgästerna betala för det? Det går inte att knuffa kostnaden på kunden i all oändlighet, menar den avgående NCC-chefen Alf Göransson.
Just det.
För några år sedan kom en statlig utredning med det anslående namnet ”Skärpning gubbar” fram till att det krävdes stora förändringar i byggsektorn om det skulle bli någon ordning på torpet. Byggsektorns egen utredning fyllde på med att byggandet i Sverige hör till de mest avreglerade i Europa och att goda marknadsekonomiska förutsättningar finns, men att byggbranschens aktörer inte lärt sig att konkurrera eller använda sig av konkurrensen. De fortsätter i samma gamla mossiga ullstrumpor som förr.
Att utveckla byggsektorn handlar alltså om att bryta gamla mönster och strukturer så att vi kan få bostäder till rimliga kostnader.
På sikt kommer det nog att bli så, men inte just nu. Det är högkonjunktur, byggsektorn lever på en överhettad marknad. Då går inga priser ner. Då förändras inga gamla strukturer. Då är det inga gubbar som skärper sig.
Någon borde säga till dem igen. Riksdagen kanske. För de menar väl allvar med det de säger?
