– Ställ er i kö, sa Tage
Man kan bli berömd för mycket. Tage Erlander, som i sanningen namn redan var berömd, blev ännu mer berömd när han drog ett skämt om en präst i Hylands hörna och för att han inte kunde lämna ett vettigt råd i en tv-intervju till de unga människor som då inte fick tag på en bostad.
”De får ställa sig i kö”, sa statsminister Erlander i ett tappert försök att undkomma denna kniviga fråga i en mycket berömd tv-utfrågning. Denna intervju sägs i sin tur ligga bakom att Socialdemokraterna gick bakåt i valet, men också att man bestämde sig för att bygga en miljon lägenheter på tio år.
Är det bostadsbrist så är det brist på bostäder och då finns det inga svar som kan mildra det.
Vad lär man sig av det?
Jo att unga människor utan bostad måste få vettiga svar och att bostadsbrist inte är ett nytt fenomen. Och att partier kan förlora val om de inte ser upp. Det var bostadsbrist då 1968 och det är bostadsbrist nu.
Just nu väntar 289 000 unga människor på ett vettigt svar om hur och när de kan hoppas på en egen vrå. Till detta kommer alla andra som på samma sätt är på jakt efter en dörr att stänga om sig.
Ibland satsar vi på tv- och bioreklam för att den vägen trycka på och visa hur det egentligen ser ut för alla de som söker med ljus och lykta efter en bostad och som blir alltmer modfällda ju längre tiden går.
Någon, Björn Johansson, regionordförande i Sydost var det, tyckte att vi skulle göra en lite romantisk film om ett förälskat par som vandrade hem i natten. Den ena skulle säga till den andra: ”Ska vi gå hem till din mamma eller min mamma?”
Kort men talande samtidsskildring.
Nu blev det lite andra varianter på temat ”jag vill också kunna spika upp en hylla i en egen lägenhet” som jag hoppas att ni sett och gillat. För nu bor unga vuxna hemma längre och längre upp i åren. Det är inte bara de unga vuxna som bor i sina gamla pojk- och flickrum utan nu bor också deras barn där.
Reklam i all ära men man kommer inte hela vägen fram till politikerna även om det går att illustrera hur det ser ut på ett bra sätt. Att ta reda på fakta och leverera utredningar är en annan modell för påtryckning. Just nu har vi en färsk utredning om hur det ser ut med bostadsköandet.
Det är på uppgång i motsats till bostadsbyggandet som varit på nedgång i många år. I hela detta land ringlar sig långa bostadsköer. De som står där köar till en hyresrätt. Några andra köer finns inte. Det går helt enkelt inte att ställa sig i kö till en bostadsrätt eller villa.
Den som har för sig att bostadsbrist är ett storstadsproblem har fel. Överallt tar det flera år av köande innan målet är nått. Ser man hur det ser ut i de olika länen är det bara i Dalarna det tar kortare tid än ett år att nå längst fram i kön. Sedan finns det givetvis orter med överskott på bostäder men det finns fler, också relativt små orter, där det tar flera år att få en bostad.
Hur har det blivit så här illa och vad kan man göra? Det har blivit illa därför att ingen har tänkt på att när babyboomens barn föddes så skulle de inte bara lämna BB, de skulle också bli både 20 och 30 år.
Lägger man ihop stora födelsetal med en sedan årtionden pågående urbanisering så får man bostadsbrist. Den går inte att snacka bort. Den går bara att bygga bort.
