Visst är ett liv värt mer än 900 kronor?

Kettil Wullt, 96 år, hade inte en chans när det gamla kylskåpet i hans lägenhet började brinna. Exakt vad som hände den tidiga morgonen går inte att få svar på, Kettil hittades död på golvet i vardagsrummet. Brandmännen tog sig in i lägenheten sedan förbipasserande från hemtjänsten slagit larm om att det bolmade rök från hans vardagsrum.
Bara två dagar före branden hade Kettil gått med på att flytta till ett äldreboende med förstärkt brandskydd. Något som det seniorboende som han nu bodde på, och där olyckan inträffade, inte hade. I stiftelsen Thulehem hade Kettil bott i trettio år utan att få nytt kylskåp, trots att det är väl känt att gamla kylskåp är en brandfara.
Dessvärre är Kettil långt ifrån ensam om att vara äldre och dö i en brand hemma – äldre personer är överrepresenterade i statistiken. De är inte mer vårdslösa eller orsaker fler bränder, tvärtom. Men när det börjar brinna i hemmet har de svårare att ta sig ut i tid. Risken att dö i en brand är dubbelt så stor för de som är mellan 65 och 79 år och fyrdubbelt större (!) för de som är över 80 år.

Och värre kommer det att bli. Förklaringen: vi blir allt äldre och bor samtidigt kvar allt längre hemma utan särskilt brandskydd. Många i åldersgruppen behöver sin rullator för att komma fram eller är rullstolsbundna. Två av de som dött i bränder sedan 2020 var sängbundna med amputerade ben och hade alltså absolut ingen chans att ta sig undan branden.
Många som bor kvar hemma i hög ålder har trygghetslarm som skulle kunna kopplas ihop med brandvarnare som skickar larmet direkt till hemtjänst och larmcentral. En enkel åtgärd som kostar 900 kronor. Malmö stad erbjuder det sedan länge och det har räddat liv. I Lund, där Kettil Wullt bodde till sin död, fanns inte den möjligheten när hans kylskåp började brinna i augusti 2020.

Bara var sjätte kommun erbjuder direktkopplade brandlarm till äldre med trygghetslarm.
Vår reporter Eva Jacobsson har grävt i omständigheterna kring de 87 som har dött i bränder i flerbostadshus sedan 2020. Hennes granskning visar att de allra flesta hade nedsatt förmåga att själva hantera en brand. Men ingen tar riktigt ansvar för att skydda dem. Det finns relativt enkla och ­billiga sätt att förhindra åtminstone en del av dödsfallen men frågan verkar hamna mellan stolarna. Hur kan det få vara så?
Sverige har en nollvision för dödsbränder men varje år dör cirka 90 personer, de allra flesta i bostadsbränder. Och för de allt fler äldre som bor kvar hemma eller på serviceboenden verkar situationen snarare gå åt fel håll, om man ska tro de forskare vi pratat med.
Vi närmar oss jul och en tid på året när det brinner oftare än annars. Ett brandlarm kopplat till trygghetslarmet skulle vara en billig och livräddande julklapp att önska alla!
God jul alla kära läsare! Var rädda om varandra så ses vi på andra sidan årsskiftet.