Corona-effekten: Därför får 120.000 hushåll lägre bostadsbidrag efter nyår
Maj 2020: Pandemin härjade, varje vecka dog flera hundra människor med covid 19, stora delar av samhället var stängda. Massor av människor blev utan jobb eller blev tvungna att stanna hemma med egna symptom eller snoriga barn.
Socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi (S) var allvarlig när han klev fram till podiet vid en extrainkallad presskonferens.
– För en barnfamilj som lever på små marginaler behövs det inte mycket för att familjeekonomin inte ska gå ihop. Det handlar till stor del om ensamstående kvinnor som med oro ser att pengarna inte räcker till, inledde han och meddelade nyheten: Alla hushåll med barn som redan hade bostadsbidrag eller som sökte under hösten skulle automatiskt få 25 procent mer än normalt.
Redan från början var det klart att tillägget endast skulle vara tillfälligt. Ändå var det förvånande och kännbart för många när det försvann för första gången, i januari 2021. Just då var Sverige mitt inne i den andra pandemivågen och det var långt ifrån självklart att de som drabbades ekonomiskt hade fått det bättre.
– Vi fick många telefonsamtal med frågor om det, personer som var förvånade och som ifrågasatte varför det försvann. Vi försöker informera, men sedan är det ju en politisk fråga hur reglerna ser ut, säger Jenny Cederborg, verksamhetsområdeschef på Försäkringskassan.
Och det skulle snart visa sig att tillägget behövdes igen. Under våren kom en studie från Kronofogden och Lunds universitet, som visade att 29 procent av alla hushåll hade fått sämre ekonomi under pandemin. Nästan vart tredje hushåll hade hamnat i situationer där de inte hade pengar till att betala alla räkningar. Andelen som oroade sig för bostadskostnaderna hade fördubblats mellan maj 2020 och januari 2021.
Ensamstående med barn hårdast drabbade
Särskilt låginkomsttagare hade fått det sämre. Många hade behövt använda upp eventuella besparingar, berättar Davor Vuleta, analytiker på Kronofogden och doktorand vid Lunds universitet.
– De beskrev att de hade förlorat inkomster eftersom de hade blivit av med sina jobb, eller behövt stanna hemma vid minsta symptom eller med sjuka barn. De som hade det tufft innan hade fått det ännu tuffare. Ensamstående med barn hade drabbats allra hårdast.
I maj i år svarade regeringen med att återinföra pandemitillägget som en tillfällig åtgärd under andra halvåret 2021. Nu försvinner det alltså igen efter nyår.
Vår genomgång visar hur bostadsbidraget och tilläggen varierar i några av de vanligaste genomsnittliga hushållen med hemmaboende barn (se grafik ovan). Som mest har tillägget kunnat ge 1 325 kronor extra i månaden till nu. En vanlig ensamstående mamma med två barn förlorar 950 kronor i månaden.
Färre barnfamiljer fick bostadsbidrag
Försäkringskassans statistik visar att det var något färre barnfamiljer som fick bostadsbidrag i september i år, jämfört med samma månad i fjol. Det kan vara tecken på att ekonomin har kommit igång och fler har fått jobb igen. Davor Vuleta tror också det kan bero på dålig information.
– Många av de som fått försämrad ekonomi nu har inte den rättsliga kulturen eller är inte medvetna om att de kan söka bostadsbidrag. Det kan vara kunskapsluckor som måste täppas till.
- Bostadsbidraget är inkomstprövat och går till hushåll med låga inkomster.
- För att få maximalt bostadsbidrag ska en ensamstående förälder ha mindre än 150 000 kronor i årsinkomst, sammanboende mindre än 75 000 kronor var.
- Vid högre inkomster än så minskas bostadsbidraget. Förmögenhet, bostadskostnad och antal barn räknas också in.
- Även unga under 29 år med låga inkomster kan få bostadsbidrag. De har blivit fler under pandemin, men har inte fått något tilläggsbidrag.
- På försäkringskasssan.se/privatpers/kassakollen kan du kolla om du har rätt till bostadsbidrag.
