Allmännyttan inte längre anmäld till EU
För fem år sedan anmälde Fastighetsägarna, som organiserar de privata hyresvärdarna, med buller och bong Sverige till EU-kommissionen. Organisationen ansåg att den svenska modellen med kommunala bostadsbolag utan avkastningskrav innebär ett otillåtet statsstöd i mångmiljardklassen. Ett stöd som snedvridit konkurrensen gentemot de privata hyresvärdarna.
Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. Fastighetsägarna har tillsammans med Hyresgästföreningen och Sabo, de kommunala bostadsbolagens organisation, slutit en uppgörelse om framtidens hyressättning och allmännyttans spelregler. En överenskommelse som ligger till grund för regeringens proposition om hyrorna och spelregler för allmännyttan som röstades igenom av riksdagen i början av sommaren. Propositionen innebär bland annat att de kommunala bolagens hyror inte längre är tak för hyrorna i det privata beståndet. Såväl de kommunala som privata hyrorna ska från och med årsskiftet förhandlas med Hyresgästföreningen.
Som en konsekvens av förändringarna drar nu Fastighetsägarna tillbaka sin anmälan till EU-kommissionen.
– Vi och Sabo ansåg i och för sig att allmännyttan redan hade en god avkastning. Men nu har vi fått en ny tydligare lagstiftning. Så anmälan hade något gott med sig, även om det var en lång omväg, säger Pär Svanberg, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.
Det har spekulerats i om det har någon betydelse att Fastighetsägarna drar tillbaka sin anmälan. EU-kommissionen kan ändå välja att syna den svenska allmännyttan. Jörgen Hettne, juridikforskare och expert på EG-rätt, tror dock inte att EU inleder en granskning.
– Formellt och juridiskt spelar det ingen roll om en anmälan till kommissionen dras tillbaka. Men det sänder en stark signal och eftersom det inte inletts någon granskning hittills tror jag inte att det kommer att ske nu heller, säger Jörgen Hettne.
