Allt fler fattiga bor i hyresrätt
De flesta andra europeiska länder har sociala bostäder, så kallad social housing, där enbart människor med låga inkomster får bo. I Sverige har vi valt en annan väg, med kommunala bostadsbolag. Detta för att man velat ha en blandning av människor i ett bostadsområde.
I praktiken har hyresrätten och inte minst de allmännyttiga bostäderna på många håll blivit en slags socialbostäder med en stor koncentration av hushåll som klassas som inkomstfattiga. Det vill säga med högst 60 procent av medianinkomsten med hänsyn tagen till hushållet storlek och sammansättning.
Det visar siffror som tagits fram av Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö högskola och redaktör för boken ”Nyttan med allmännyttan”, som tagits fram på uppdrag av Sabo, de kommunala bostadsbolagens branschorganisation.
Enligt undersökningen har andelen av de inkomstfattiga svenskarna som bor i hyresrätt ökat från 47 procent 1998 till 54 procent 2012. Då ska man komma ihåg att bara en tredjedel av Sveriges totala befolkning bor i hyresrätt.
Undersökningen visar emellertid på stora regionala skillnader. I Linköping bor 78 procent av de fattiga i hyresrätt.
Siffrorna visar också att skillnaderna mellan närliggande kommunerna kan vara mycket stora. Inte minst när det gäller hur många fattiga som bor i allmännyttan.
– Det som förvånar mig är att de lokala skillnaderna är så stora. Det går inte att förstå bostadsmarknaden som en stor generell enhet. Man måste titta på variationerna, säger Tapio Salonen.
Ett exempel på två grannkommuner med stora skillnader är Sundbyberg och Solna. Medan 57 procent av de fattiga bor hos Förvaltaren i Sundbyberg och 14 procent hos privatvärdar, så är siffrorna närmast de omvända i Solna. Där bor bara 12 procent hos kommunala Signalisten och 48 procent hos privatvärdar.
I glesbygdskommuner med utflyttning och låga huspriser är andelen fattiga som bor hos allmännyttan så hög att den i praktiken att betrakta som social housing.
– Så är det absolut. Blir det kommunala bolaget för litet och koncenterat till ett fåtal områden med en viss typ av fastighetsbestånd bor bara de med allra lägst inkomster där, säger Tapio Salonen.
I landet i stort har andelen fattiga hushåll ökat. Från 9,1 procent 1998 till 14,7 procent 2012. Samtidigt har inkomstnivåerna generellt ökat, vilket gett de flesta hushåll mer i plånboken.
