Boverket: Ingen större skillnad med nya lagen om allmännyttan
För att få EU att godta den svenska modellen med kommunala bostadsbolag ändrades lagstiftningen 2011. Bakgrunden var en anmälan till EU-kommissionen från privatvärdarnas organisation Fastighetsägarna, som ansåg att det förekom ett otillåtet statsstöd på många miljarder till de kommunala bostadsbolagen runtom i landet.
Några av förändringarna var att allmännyttorna skulle drivas enligt affärsmässiga principer och den hyresnormerande rollen försvinna.
På det stora hela har den nya lagen dock inte lett till genomgripande förändringar i praktiken. Det visar en ny rapport från Boverket, där 127 av landets närmare 300 kommunala bostadsbolag deltagit. Däremot är många bostadsbolag kritiska till hur hyressättningssystemet fungerar, något vi skrev om i går.
En av de stora förändringarna var att de kommunala bostadsbolagen inte längre skulle vara hyresnormerande på orten. Vid en eventuell prövning i hyresnämnden ska inte enbart kommunala hyror vara vägledande utan den allmänna hyresnivån på orten.
Vid de årliga hyresförhandlingarna ska de kommunala bolagen inte heller vara normerande. Men så är det fortfarande på många håll. Hela 72 procent av bolagen i Boverkets enkät svara att det mesta fortgår som tidigare. Det är framför allt bolag som verkar i kommuner med bra förutsättningar som den nya lagen inneburit förändringar.
En annan nyhet var att de kommunala bostadsbolagen skulle drivas enligt affärsmässiga principer. Ungefär hälften av bolagen svarar att förändringarna har haft betydelse för hur bolaget drivs. Av dessa är det många som svarar att de ekonomiska kraven blivit tydligare.
Jörgen Mark-Nielsen, utredningsansvarig på allmännyttornas branschorganisation Sabo, menar att många kommuner valt att se över ägardirektiven i samband med nya lagen och att relationen mellan bostadsbolag och kommun blivit tydligare. Något som Sabo och medlemsföretagen är positiva till.
De ökande kraven på affärsmässighet har emellertid inneburit problem för bolag när beslut om att bygga nytt ska tas – inte minst på svaga marknader. Det har helt enkelt varit svårt att få kalkylen att gå ihop, men där har även andra förändringar, exempelvis nya redovisningsregler, stor betydelse.
– Svaga marknader är en svår fråga som ännu inte hanterats av politiken, säger Jörgen Mark-Nielsen
Hyresgästföreningen har tidigare gjort en uppföljning av hur den nya lagen fungerat. I stort är slutsatserna i den undersökningen desamma som dras i Boverkets rapport, enligt Erik Elmgren, förhandlingschef på Hyresgästföreningen.
En av de för Hyresgästföreningen mest känsliga delarna i nya lagen handlar om värdeöverföringar från bostadsbolag till kommun. Det finns en regel som gör att kommunen kan ta ut stora summor från det kommunala bostadsbolaget – så länge pengarna ska gå till sociala och integrationsfrämjande ändamål. Mellan 2011 och 2013 plockade de tre stora kommunala bostadsbolagen i Stockholm ut över 5,5 miljarder kronor, varav drygt tre miljarder togs ut genom att hänvisa till paragrafen om sociala och integrationsfrämjande ändamål. Hyresgäster försökte, med hjälp av Hyresgästföreningen, att sätta stopp för överföringarna, men kammarrätten gav Stockholms stad rätt att göra uttaget.
Numera är dessa värdeöverföringar betydligt blygsammare. Omkring 90 procent av bolagen anser i Boverkets undersökning att överföringarna är rimliga.
Hyresgästföreningen vill helst att möjligheten att föra över pengar för sociala ändamål tas bort helt och hållet.
– Det är en dubbelbeskattning av hyresgästerna. Sammanlagt har 7,3 miljarder plockats ut. Vi har gjort beräkningar som visar att det räckt till att bygga mellan 10 000 och 14 000 nya lägenheter, säger Erik Elmgren.
