Camillas hyra bestämdes av slumpen
Hon är 36 år och har två vackra katter, två deltidsjobb och pluggar dessutom till undersköterska när hon inte leder buggdanskurser.
Annons
Camilla Svensson har också en etta på 38 kvadrat med himmelsblått kök och en skön balkong. Den kostar 3 000 kronor i månaden.
– Det är för mycket för en etta, tycker hon.
Kök och badrum har 60-talsstandard och lägenheten ligger i lilla Nättraby en mil från Karlskrona. Camilla trivs där, men det är inte det hetaste läget i kommunen,
precis.
precis.
I stället vill de flesta bo på Trossö, som Magnus Malm, 33. Hans etta ligger i stadens centrum, tio våningar upp och med en milsvid utsikt över Karlskrona skärgård.
Det är ett eftertraktat läge. Ändå har Magnus haft lägre hyresnivå än Camilla. Men ingen vet varför.
– Jag har väl haft tur, säger Magnus.
Ja, handlar det om tur? Eller finns det någon form av tanke bakom att en lägenhet kostar mer än en annan?
Närpolisen Lennart Hansson har sökt svar. När han flyttade från Malmövillan till en hyreslägenhet i Karlskrona för 17 år sedan undrade han hur hyran kunde vara så hög.
Hans frågor ledde snart till att han blev ordförande för Hyresgästföreningen i kommunen och engagerad i att kartlägga hyrorna tillsammans med Karlskronahem.
De fann oförklarliga skillnader.
– Det kunde finnas likadana lägenheter i samma hus, som hade olika hög hyra! Vi knackade dörr för att se om det fanns någon förklaring, men det gjorde det ofta inte, berättar han.
Då, på 90-talet, rättades oskäliga skillnader inom de olika bostadsområdena till.
Nu är det dags att också ta hänsyn till hur attraktiva olika områden är. Att det inte ska vara dyrare att bo i utkanten än att bo centralt, till exempel.
– Här finns det också skillnader som är svåra att förklara och försvara, säger Lennart Hansson.
Så ser det ut på många håll i landet. Trots att det står i lagen att hyrorna ska styras av hur hyresgäster i allmänhet värderar hur det är att bo där, har de delvis berott på annat.
En förklaring är traditionen att varje område ska bära sina egna kostnader.
Ett hus som byggdes eller renoverades när byggpriserna var som högst fick höga hyror.
I andra perioder har kostnaderna i stället slagits ut på hela beståndet. Då har nyrenoverade lägenheter kunnat få samma höjningar som gamla och slitna.
Principerna för hyressättningen har kanske kunnat motiveras då, men resultatet har blivit ett lapptäcke som ofta stämmer ganska dåligt med vad hyresgästerna tycker är viktigt.
Det är därför bostadsbolag och hyresgästföreningar skapar nya system för hyrorna, byggt på hyresgästernas värderingar. Enligt Hem & Hyras kartläggning har det gjorts i 33 kommuner och 60 till är på gång.
För Camilla Svensson betyder det att hon får lägre hyreshöjningar än andra i Karlskronahem framöver. För Magnus Malm, däremot, blir de högre än genomsnittet.
– Har jag jobb så går det väl, annars måste jag nog flytta, säger Magnus, som har varit arbetslös länge.
Vad säger då hyresgästordföranden Lennart Hansson till honom?
– En del kommer att drabbas, men höjningarna fasas in under flera år och det blir i alla fall mer rättvisa hyror än tidigare.
Annons
MISSA INGET FRÅN HEM & HYRA. Tryck här för att följa oss på Facebook.