Cathrine jobbar för ett mindre segregerat Sverige

Branschorganisationen Sabo med 300 medlemsföretag som tillsammans äger och förvaltar totalt 800 000 bostäder, har satt ihop ett nationellt integrationsråd med tolv av företagscheferna som medlemmar.

Rådet ska arbeta fram förslag till hur samhällets integrationsarbete ska förbättras.

ANNONSGuide till hemförsäkringar

Från Hyresgästföreningens region Aros-Gävle med länen Västmanland, Gävleborg och Uppsala deltar Gavlegårdarnas vd Cathrine Holgersson från Gävle och Mimers vd Mikael Källqvist från Västerås.

Varför behövs ett integrationsråd?

– Allmännyttan har många lägenheter och spelar en väldigt viktig roll i det svenska integrationsarbetet. Nu ska vi titta på om vi gemensamt kan göra någonting annorlunda när vi tar emot människor. Det handlar om att människor ska kunna bo bra, vara trygga och ha ett bra liv, säger Cathrine Holgersson.

Läs ocksåHyresgäst ringde störningsjouren 41 gånger och skrek ”åk hem till Afrika” till grannar – sägs nu upp från lägenhet

Vad gör ni?
– Hittills har vi bara haft två möten varav ett telefonmöte. I referensgruppen för uthyrningsregler, där jag själv ingår, har vi bollat upp frågor som till exempel vad som händer om vi tar bort inkomstkravet, ger extra köpoäng till särskilt utsatta, inför ettårskontrakt eller tar bort köpoäng vid fördelningen av nyproducerade lägenheter. Detta bara för att ge några exempel på vad vi pratar om.

Vilken anser du själv vara den enskilt viktigaste frågan för att motverka segregation?

– En jättesvår fråga. Hade jag ett enkelt svar skulle jag vinna Nobelpris. Men i grunden handlar det om att skapa en trygg livsmiljö där alla känner att de kan få ett tryggt och bra liv.

Läs ocksåDomstolen har bestämt – pensionären Anette slipper ha barnfamiljer som grannar: ”Kaos och obehag i kvadrat"

Vad kan du själv bidra med?
– Vi som jobbar inom allmännyttan kan bidra med väldigt mycket eftersom vi möter väldigt många människor och ser deras behov. Vi kan göra saker själva men vi kan också bidra med förslag som andra kan genomföra.

Finns det några  bra exempel hos Gavlegårdarna som andra kan lära av?

– Ha, ha. Jag kan dra lista upp och lista ned om du vill. Gävle finns inte representerat bland de områden som räknas som Sveriges mest utsatta. För att vara lite kaxig påstår jag att Gavlegårdarna bidragit mycket till det genom ett väldigt bra bostadssocialt arbete tillsammans med andra organisationer.

– Vi har boskolor, summercamps, Somaliska föreningens föräldravandringar och mycket, mycket mer. Vi försöker tidigt stävja den värsta oron och det har fungerat väldigt bra.

Varför tycker inte Saboföretagen att det är  bra med en lag som ger asylsökande rätt att själva välja bostad?

– Jag kan personligen se stora möjligheter med ebo-lagen. Men det har visat sig att den ofta leder till extrem trångboddhet när släkt och vänner vill öppna sina hem för asylsökande. Med åtta-tio personer i en tvåa blir det väldigt hög belastning på bostäderna och en situation som inte är bra för personerna som ska bo där.